Det är nästan beklämmande att läsa vissa politikers inlägg i debatten om Mora BB. Det må vara i insändare eller i Facebook-gruppen ”Bevara Mora BB”.

Vi börjar med Janne Wiklund (M). Heder åt honom att att faktiskt har lite verkstad bakom sina ord. Ambitionen är ärlig och uppsåtet gott, men… Han, liksom kollegan Birgitta Sacredeus (KD), upprepar hela tiden mantrat att privatisering kommer att lösa alla problem. Men jag har inte sett något enda exempel någonstans i Sverige där någon privat vårdgivare lyckats bedriva en verksamhet som inte ett landsting också skulle kunna driva.

Verkligheten är alltså den att en eventuell privat vårdgivare, oavsett de får hela Mora Lasarett, eller hela Dalarnas förlossningsvård att ”leka” med, kommer att ha exakt samma svårighet att rekrytera förlossningsläkare till Mora BB som landstinget har. Alternativet är att upprätthålla bemanningen med stafettläkare, vilket dels drar stora ekonomiska resurser från andra delar av vården, men framför allt skapar en bristande kontinuitet för patienter och övrig personal.

”Lyckade” privatiseringar av offentlig verksamhet återfinns nästan undantagslöst i storstadsregioner, där tillgången på ”kunder” och professionell kompetens är som störst. Hur man än vrider och vänder på saken och bjuder ut den ena verksamheten efter den andra till de privata vårdföretagen, så står de till sist med samma problem som landstinget redan har: Det går inte att bedriva verksamhet utan personal med rätt kompetens.

Nille och DSP

Sen är det allas vår vän Nille… Får hans parti, Dalarnas Sjukvårdsparti (DSP), möjlighet att påverka så lovar han att göra allt han kan för att öppna Mora BB igen. Det är lätt att gilla Nilles (och kansk hans partis) ambition. Men där skiljer han sig inte från någon annan politiker, oavsett parti. Politikerna – från vänster till höger – är helt eniga! Mora BB ska öppnas igen när möjligheterna finns. DSP gör inget annat än ”hakar på” de för tillfället förhärskande opinionsvindarna. Skulle opinionen istället kräva att Mora BB stängdes för gott, så skulle DSP ängsligt säga: ”Vi kommer att göra allt för att stänga Mora BB om vi får något att säga till om efter valet”.

Det finns ett ord för detta… Populism!

Verklighetens politik

Politik är att vilja, men också att förhålla sig till realiteter som – i fallet med Mora BB – tillgång på läkare, kraven från myndigheter och profession på medicinsk säkerhet, utveckling av teknik och metoder, samt, slutligen och alltid, ekonomiska resurser. Med en regering som konsekvent driver en skattesänkarpolitik, så innebär det med naturnödvändighet att resurserna till den gemensamma välfärden krymper, vilket slagit hårt mot landstingets ekonomi.

I fallet med Mora BB är dock inte ekonomin något vägande skäl. Pengar finns för ”normal” drift av Mora BB och landstingets majoritet har förklarat sig beredda att gå ganska långt om det uppstår praktiska möjligheter att öppna Mora BBs förlossning igen. Men naturligtvis finns det också – oavsett vilka partier som har makten efter valet – en gräns för hur långt man kan sträcka sig ekonomiskt.

Det är denna känsliga balansakt som verklighetens politiker har att utföra, som Nille aldrig behöver bekymra sig om, och som Janne Wiklund och Birgitta Sacredeus kan tvingas ta ansvar för om de skulle råka vinna landstingsvalet i höst.