Varför sälja Prästholmen?

Konstgräsplanen på Moras idrottsplats Prästholmen

Det finns de som undrar varför vi socialdemokrater är positiva till att, som man säger, ”sälja ut” badhuset, tennishallen och de övriga idrottsanläggningarna på Prästholmen. Skälen är flera och bygger på ett antal förutsättningar över vilka kommunen har svårt att råda över i nuvarande ekonomiska och rikspolitiska läge.

Förutsättning 1: Den kommunala ekonomin rymmer inte mer pengar till driften av anläggningarna på Prästholmen än idag.

Förutsättning 2: Konstgräsplanen och en del andra anläggningar är i skriande behov av upprustning och nya investeringar som kommunen därmed inte har råd att göra.

Förutsättning 3: Från årsskiftet är kommunen genom ny lagstiftning i praktiken förhindrad att fortsätta driva solariet, gymmet och den lilla cafeterian i badhuset, eftersom dessa verksamheter konkurrerar med det lokala näringslivet. Resultatet skulle bli minskade intäkter och sämre service till badgästerna.

Den bistra verkligheten är att enda vägen ut ur den ekonomiska ”fällan” vi hamnat i när det gäller Prästholmen är att ”privatisera” anläggningarna och driften. Därmed blir det möjligt att skaffa de nya intäktskällor och göra den slags investeringar som krävs för att öka attraktionskraften hos anläggningarna, såväl för föreningslivet och övriga Morabor, som för besökare i bygden.

Kommunens roll

Mora kommun kommer även fortsättningsvis att äga marken på Prästholmen! Marken ska upplåtas med tomträtt. Kommunen kan därmed tillgodogöra sig ev markvärdeshöjningar, liksom del av eventuella vinster från utvinning av energi inom området.

Kommunen kommer även fortsättningsvis, genom ett hyresavtal med anläggningsägaren, att säkerställa skolans och andra kommunala förvaltningars tillgång till anläggningarna i samma utsträckning som idag. Skillnaden är att vi ”fryser” våra kostnader på samma nivå som idag och får därmed fasta kostnader för de offentliga åtagandena för skola och personal, mm.

Det är också kommunens personal som kommer att sköta driften på samma sätt som hittills.

Eftersom en ny räddningsstation planeras på Sandängarna och fotbollsplanerna där försvinner… Detta är långt ifrån klart ännu och hur det i så fall ska hanteras kommer att tas upp till diskussion längre fram, så jag har därför valt att ta bort hela stycket.

Föreningarna då

På kort sikt innebär det på pappret ökade timkostnader, men då samtidigt tillgängligheten och kvalitén på anläggningarna kommer att öka så har föreningarna förklarat sig beredda att ta den ökade kostnadsnivån. Sådana kostnadsökningar hade dessutom kommit i alla fall, och då kanske till högre nivåer, om kommunen tvingats göra alla nödvändiga investeringar.

Ett fristående bolag ger dessutom större möjligheter för föreningarna att gå in och ta ökat ansvar för anläggningarnas utveckling och påverka driftkostnaderna, än vad som är möjligt med kommunal drift. Några föreningar har till och med visat intresse för att gå in som delägare i det tilltänkta driftbolaget.

Varför tvekar då Moderaterna av alla partier?

Moderaterna är ju ett ”näringslivstillvänt” parti och vänner av
”privatisering” och ”fri konkurrens” i den skattefinansierade sektorn, alldeles oavsett det är ekonomiskt eller driftmässigt motiverat. Varför tvekar de nu när det faktiskt finns fördelar såväl ekonomiskt som driftmässigt med en ”outsourcing” av kommunal verksamhet till ett privat bolag?

Speciellt som det är deras egen regering som i praktiken gör det omöjligt för kommunen att fortsätta driva badhus och många andra idrottsanläggningar utan kraftigt ökad tilldelning av skattemedel.

Moderaterna oroar sig för att det privata företaget inte ska klara sina åtaganden och att kommunen därvid ska komma i kläm ekonomiskt på något sått. En märklig oro för ett parti som i alla andra sammanhang prisar den ”fria marknaden” och förespråkar en privatisering av det mesta i den offentliga sektorn.

Hängslen och livrem

Men oron kan givetvis vara befogad. Jag tror dock vi kan lugna moderaterna och alla andra oroliga kommuninnevånare. Kommunen har skaffat sig både hängslen och livrem i den här affären.

Avtalstiden är satt 25 år, vilket kan tyckas vara en lång tid. Eftersom de tilltänkta köparna förväntas göra ganska stora investeringar för att öka kvalitén och utveckla anläggningarna, så är det rimligt att avtalstiden motsvarar minst den förväntade avskrivningstiden. I annat fall minskar ju incitamentet att investera.

Bolagsordningen är låst på olika sätt som motverkar vidareförsäljning. Bolaget är därtill starkt begränsad geografiskt och innehållsmässigt, så att det inte kan expandera genom förvärv i andra kommuner eller utöka med andra verksamheter än att driva de befintliga idrottsanläggningarna på Prästholmen.

Vi tror verkligen att detta är en lösning som på bästa sätt tillvaratar utvecklingspotentialen på Prästholmen.

Men skulle det inte fungera som vi tänkt har kommunen skaffat sig ett antal brytpunkter under avtalstiden och andra klausuler som gör det möjligt att återta kontrollen över anläggningarna, om bolaget skulle hamna i trångmål eller missköta sina åtaganden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s