Om apoteket i Särna, del 2

Detta är min replik på Ulf Bergs replik (DT 20 juni 2019) på min reaktion (DT 11 juni 2019 och DD 13 juni 2019) på hans och Carina Källströms insändare (DT 7 juni 2019 och DD 11 juni 2019) om apoteksnedläggningen i Särna.


Bäste Ulf Berg. Jag hoppas att din replik bara bottnar i en politiskt motiverad ovilja att ge en socialdemokrat rätt. För alternativet, att du inte skulle förstå marknadslogiken och därmed inte se kopplingen mellan apoteksnedläggningen i Särna och den avreglering av apoteksverksamheten du själv var med om att besluta 2009, vore ju närmast otänkbart!
Det är naturligtvis jättebra att du som regionstyrelsens ordförande nu är beredd att ”vända på alla stenar” för att få tillbaka den viktiga apoteksverksamheten i Särna. Det är dock att vilseleda Dalarnas och Särnas medborgare att hävda att regeringen, genom något direkt regeringsbeslut eller genom att som ägare försöka styra Apoteket ABs beslut, på något sätt skulle kunna förhindra nedläggningen. Det skulle omedelbart leda till anklagelser om ministerstyre och anmälning till riksdagens konstitutionsutskott av någon ”rättsmedveten” riksdagsledamot!
Den enda part som har beslutanderätt över Särna-apotekets vara eller icke vara är just nu Apoteket AB baserat på deras egna affärsmässiga bedömningar. Precis som Hjärtat, Kronan eller något av alla andra apoteksföretag skulle ha gjort. Helt i enlighet med riksdagens beslut 2009.
Allt detta vet Ulf Berg. Ändå försöker han lägga ansvaret för nedläggningen på regeringen, när det är hans egen politik som lett fram till detta.
Apoteksföreningens beskrivning att apoteksetableringarna har en ”naturlig koppling till apotekstäthet i förhållande till invånarantal” är ju för övrigt bara en elegant omskrivning för vanlig marknadslogik, som Ulf Berg naturligtvis begriper:
Företag etablerar sig och finns kvar där det finns flest kunder.
I en marknadsstyrd apoteksvärld betyder det att glesbygden är ointressant.
Därtill har överetableringen av apotek, vars huvudsakliga vinster kommer från allsköns kosmetiska och hälsorelaterade produkter, lett till en skriande brist på farmaceuter och receptarier som försvårat personalrekryteringen till mindre attraktiva orter. Det har ju inte gjort det lättare för glesbygden…
Lennart Sohlberg (S), Mora

Om apoteket i Särna, del 1

Detta är en replik (DT 11 juni 2019 och DD 13 juni 2019) på Ulf Bergs och Carina Källströms debattartikel ”Statlig angelägenhet rädda apoteket i Särna” (DT 7 juni 2019 och DD 11 juni 2019):


Ja, det är orimligt att de boende i Särna och Idre plötsligt ska få 80 km längre till närmaste apotek, medan Stockholmare, och även Avestabor, har flera apotek att vända sig till inom någon/några km från sitt hem. Men det är de facto konsekvensen av den avreglering av apoteksväsendet moderaterna drev igenom 2009! Det är ju liksom inte i glesbygden alla nya apotek har öppnat…

Marknadens lagar är nämligen obarmhärtiga. Är marknaden för liten eller för ojämn (turistsäsongerna är inte alltid att lita på…) så är lönsamheten hotad, och då lägger man ner. Det är elementär marknadslogik.

Men då menar Ulf Berg och Carina Källström (själv bosatt i Älvdalens kommun) att ”staten” ska gripa in. Marknaden ska alltså få vinstmaximera utan ansvar för glesbygden, medan ”staten” förväntas ta ansvar för att hela Sverige ska kunna leva (speciellt om regeringen är S-ledd och styr med en M/KD-budget…). Det är moderat gesbygdspolitik!

Lennart Sohlberg (S)

Replik debattartikel från MP om Mora-Siljan flygplats

Replik på debattartikeln ”Nej Sohlberg, Mora-Siljan flygplats ska inte särbehandlas – vi bör satsa på andra färdmedel” i Mora tidning och på DT.se den 25 juli 2018

Jag delar Miljöpartiets ambitioner att driva på utvecklingen mot en hållbar värld. Vi måste alla på olika sätt bidra. Ett hållbart transportsystem för gods- och persontrafik står givetvis högt på önskelistan och jag, liksom det parti jag representerar, arbetar hårt för detta. Inte minst gäller det att göra Dalabanan konkurrensmässig, men bara att – med pålitlighet och rimlig turtäthet – klara fyra timmars restid från Mora till Stockholm, är ett projekt som ligger många år fram i tiden, trots de extra satsningar som nuvarande regering aviserat.

Men innan vi kan bryta fossiloberoendet i våra transportsystem måste vi ändå låta hela landet leva. Vi kan inte rakt av stoppa flygtrafiken i en bygd där industri- och näringslivsstruktur till stor del är beroende av snabba nationella och internationella persontransporter innan alternativen finns på plats! Gör vi det riskerar vi att få en svår utarmning av landsbygdens näringsliv och därmed dess möjlighet att bibehålla välfärden för de medborgare som vill och kan bo kvar.

Vi begär heller inte att flyglinjen mellan Mora-Siljan flygplats och Arlanda, ska särbehandlas. Tyvärr visar Maria Alfredsons (MP) replik på stor okunnighet när det gäller EUs riktlinjer, Trafikverkets krav för trafikplikt, geografin och konsekvenserna för näringslivsstrukturen i norra Dalarna.

För det första: Miljöpartiet har totalt missuppfattat detta med tidsgränsen. Trafikverkets kriterium om fyra timmars gräns för resa med alternativt färdmedel till huvudstaden är INTE generösare än vad EUS regelverk tillåter. Tvärtom!  Av Rådets förordning (EG) nr 1008/2008, artikel 16, punkt 3b framgår att ett medlemsland ska bedöma behovet av allmän trafikplikt bland annat med beaktande av om ”befintliga tågförbindelser betjänar den planerade sträckan med en restid på mindre än tre timmar”. Tidsgränsen 2tre timmar” är inte ens absolut utan något som ska ”beaktas”.

För det andra: Mora-Siljan flygplats betjänar förutom Mora i hög grad näringslivet i Orsa, Älvdalen, Malung-Sälen och Vansbro kommuner, kommuner som definitivt har mer än fyra timmars restider till Stockholm och internationella förbindelser.

För det tredje: Trafikplikt gäller idag på sträckan Torsby-Hagfors-Arlanda genom ett regleringsbrev från 2014 som varken denna regering eller Trafikverket i sin bedömning för 2019-2023 ändrat, trots att där finns andra möjligheter att lösa transportbehoven. Näringslivets särskilda behov har där använts som argument för trafikplikt, något vi hävdar borde gälla för Mora-Siljan flygplats också.

För det fjärde och kanske viktigast: Att inte låta planet från Sveg mellanlanda i Mora för att fylla upp kabinen med passagerare är kontraproduktivt ur ett hållbarhetsperspektiv. Planet flyger förbi halvtomt, samtidigt som de som kunde åkt med sätter sig i varsin bil och åker till Arlanda…

Lennart Sohlberg (S), oppositionsråd i Mora

Nya verktyg för ökad regional ekonomisk balans

Landsbygdspolitik handlar inte bara om satsningar på infrastruktur, bredband och tillgång till offentlig service. Landsbygden borde till stor del kunna leva på den värdetillväxt som skogen, gruvorna, energiproduktionen och jordbruksmarken genererar. Men med nuvarande system för företags-, konsumtions- och arbetskraftsbeskattning sker den största värdetillväxten i de tre storstadsområdena och några andra större regioncentra.

Idag har staten “monopol” på beskattning av företagens vinster och marknadens omsättning av varor och tjänster, liksom beskattningen av den del av lönearbetet som kallas arbetsgivaravgifter. Övrig beskattning av lönearbetet tillfaller i huvudsak den region/landsting och kommun där den arbetande är bosatt.

Tanken med detta är naturligtvis att de offentliga tjänster som produceras lokalt, som skola, vård och omsorg, ska finansieras av dem som kan nyttja dem, medan sjukförsäkring, pensioner och statens övriga verksamheter som försvar, polis, vägar och annan infrastruktur, vars drift och investeringar anses vara av riksintresse, ska finansieras av statens intäkter.

Detta reser dock en del frågor:

  • Var ska gränsen gå mellan statligt resp regionalt och lokalt ansvar för utgifter, och därmed beskattningsrätt?
  • Hur ska man skapa tillräckliga incitament för företag att etablera och driva verksamhet utanför storstadsregionerna?
  • Varför anses det självklart att råvarutillgångar automatiskt ses som nationella, trots att konsekvenserna av exploateringen påtagligt kan påverka livsbetingelserna regionalt och lokalt?

Det är dags att hitta en modell för att låta de delar av landet där råvarorna hämtas få del av den värdetillväxt som dessa genererar i landets stora befolkningscentra!

Idag har vi ett skatteutjämningssystem som är tänkt att kompensera kommuner och landsting/regioner för obalanser i demografi, strukturkostnader på grund av avstånd och en hel del andra faktorer. Utan detta system vore det omöjligt att erbjuda skola, vård och omsorg i många av landets kommuner. Främst där andelen förvärvsarbetande är låg i förhållande till andelen äldre.

Ändå är det otvetydigt så att en stor del av de kommuner som är de största mottagarna i skatteutjämningssystemet också har en hög kommunalskatt. Detta trots att dessa kommuner många gånger rymmer de råvarutillgångar i form av jordbruksmark, skog, gruvor och elproduktion från vind och vatten, som utgör förutsättningen för den urbana utvecklingen och den ekonomiska tillväxten i storstadsregionerna och ett antal andra befolkningstäta regioner.

I en motion till Socialdemokraternas partikongress 2017 föreslår jag därför dels att en översyn av skatte- och utjämningssystemet måste göras, med målet att i högre grad sprida avkastningen av de nationella tillgångarna till hela landet, dels att staten måste se över möjligheterna till en differentiering av arbetsgivaravgifterna, eller införa någon annan generell och lättadministrerad åtgärd som kan underrätta för företag utanför de starka tillväxtregionerna att kunna konkurrera om arbetskraft och uppdrag.

Därmed skulle man långsiktigt och förutsägbart skapa förutsättningar också för landets mer glesbefolkade kommuner och regioner att av egen kraft kunna erbjuda god samhällsservice, en bred arbetsmarknad och goda levnadsbetingelser.

Lennart Sohlberg (S), Mora

Har flygprojektet i Sälen tappat självförtroendet?

Plattan vid Mora-Siljan Flygplats den 26 augusti 2016.

Om Scandinavian Mountains beskrivning av Mora-Siljan flygplats vore korrekt, så skulle detta inte vara möjligt… (Mora-Siljan Flygplats 26 augusti 2016). Bild: AB Dalaflyget.

EU-kommissionen begär att den svenska staten ska förklara varför det inte är ett brott mot de sk statsstödsreglerna att lämna ett bidrag på ca 280 miljoner för byggandet av en privatägd flygplats i Sälenfjällen. En sådan förklaring kallas notifiering. Notifieringen skickades in den 5 juli och redan den 26 augusti återkom kommissionen och begärde komplettering i några frågor.

Förutom en del formalia ville kommissionen bland annat ha bättre underlag för passagerarprognoserna som presenterats, hur investeringen och kommande driftunderskott ska finansieras, samt uppgifter kring Mora-Siljan Flygplats, som ju är närmast den planerade.

EU ställer formellt frågorna till Näringsdepartementet, som anlitar sin ”expertmyndighet” Trafikverket för att samla in och sammanställa de efterfrågade uppgifterna. Trafikverket i sin tur vänder sig till Scandinavian Mountains AB (SMAB), som driver projektet, och ber dem ta fram de efterfrågade uppgifterna. Inklusive de som gäller Mora-Siljan Flygplats…

Tyvärr väljer SMAB att måla en gravt underskattande och felaktig bild av flygplatsen i Mora.

mora-siljan-avgangshall

Den nybyggda avgångshallen på Mora-Siljan Flygplats rymmer gott och väl 150 personer, utan att ta avgångshallen för reguljärtrafiken i anspråk. Bild: AB Dalaflyget.

Man anger passagerantalet för 2015 till 4.838, utan att ange att Mora-Siljan stod utan reguljärtrafik i sex månader just detta år. En inte helt ointressant omständighet. Idag flyger ca 7000 passagerare årligen på Mora.

Men passagerarsiffror speglar egentligen inte flygplatsens verkliga kapacitet. Mora-Siljan skulle idag kunna hantera 2.300 ankommande charterresenärer i veckan om det skulle behövas.

Vidare påstås att ”både banlängden och bärigheten är underdimensionerade för chartertrafik för jetflygplan, alternativt linjetrafik med jetflygplan”, vilket är rent nonsens! Att använda begreppet ”jetflygplan” är knappast relevant då detta grovt omfattar flyg inom spannet 6 till 600 ton. Fakta är att Mora-Siljan Flygplats redan idag har kapacitet att hantera ”jetflygplan” med runt 150 passagerare och efter pågående EU-certifiering kommer att ha behörighet och kapacitet att operera med flygplan av typen Boeing 737-900 samt Airbus A321, vilka helt dominerar den Europeiska chartermarknaden.

Mora-Siljans södra banände

På Google Maps framgår tydligt att det finns en vändyta i banans södra ände. Något som funnits där sedan 1980.

Vidare påstås att ”Vändytor saknas också vid banändarna, för att flygplanen skall kunna vända utan att skada uppstår på banan. Terminalen är underdimensionerad för att ta emot charterflygplan och plattan är också begränsad.”

Vändplats har sedan flygplatsen byggdes funnits vid dess södra banände. En information som är enkel att verifiera via Google Maps. Terminalen är dessutom utbyggd under 2016 och fullt dimensionerad efter passagerarantal för ovan nämnda flygtyper och alla säkerhetsfaciliteter finns. Gällande rampens/plattans dimension så uppgår den i Mora till 28 000 kvm vilket påstås ”begränsande” mot den i Sälen planerade på 30 000 kvm.

Den enda relevanta skillnaden på den redan existerande flygplatsen Mora-Siljan och den planerade 700-miljonerssatsningen i Sälen är landningsbanans längd. Moras är drygt 1800 meter, men kan, för en bråkdel av investeringskostnaden i Sälen, enkelt byggas ut till 2500 meter.

mora-siljan-oversiktJag har egentligen inga problem med att SMAB driver på för att få förverkliga sitt projekt. Jag kan visserligen ha synpunkter på trovärdigheten i de ekonomiska kalkylerna och underskattningen av konsekvenserna för besöksnäringen och övriga infrastruktursatsningar i norra och västra Dalarna OM projektet inte håller vad det lovar. Men det är i grunden ett problem för SMAB och de stora och många små företag som i så fall får ta den ekonomiska smällen.

Men det jag absolut INTE kan förstå är att man måste nedlåta sig till att ”skriva ner” den närmaste befintliga flygplatsen för att ställa sig själv i bättre dager inför EU-kommissionen.

Det vittnar inte bara om en förödande brist på tilltro till det egna projektets bärkraft, det skadar också kraftigt trovärdigheten i resten av det ”faktaunderlag” som Trafikverket och Näringsdepartementet gått i god för och som EU-kommissionen nu har att granska och ta ställning till. Och det kan ju knappast ha varit tanken.

Stoppa nedläggningen av skattekontoren i Mora och Åmål!

(Debattartikel publicerad i bland annat DalaDemokraten och FaluKuriren den 4 augusti 2015 baserad på en skrivelse till finansminister Magdalena Andersson inskickad den 23 juli 2015)

Vi förstår inte hur frågan om skattekontoren i Mora och Åmål har kunnat gå så snett.

Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson har uppenbarligen ingen som helst känsla för att han går emot en bred majoritet i riksdagen och en bred politisk opinion, när han framhärdar i att flytten av skattekontoren i Mora och Åmål inte går att stoppa i det här läget.

Han struntar i skatteutskottet och tycks vägra att träffa berörda kommunalråd. Hur länge ska han få obstruera på detta sätt när det gäller Mora och Åmål, bara för att beslutet om ”frysningen” av flytten av övriga skattekontor inte uttryckligen nämnde dessa kontor?

För oss är det hela enkelt: Statliga myndigheter ska finnas nära de medborgare och företag de är satta att tjäna.

Den nya tekniken ska i första hand användas för att möjliggöra en decentraliserad organisation med goda möjligheter till personlig kontakt mellan myndighet och medborgare. Den ska INTE primärt användas som förevändning för att kunna öka personliga och ”informella” kontakter INOM myndigheten, ”eftersom de flesta kontakter med medborgarna ändå sker via nätet”, som motiveringen lyder.

Det är ju just i de känsliga och mer komplicerade ärenden, som inte enkelt låter sig göras ”på nätet” som den personliga kontakten med myndigheten blir desto viktigare. Och då måste man ta hänsyn till geografin och, i fallet med skattekontoren, även näringslivets struktur. Många småföretag, som i våra kommuner, ökar behovet av fysisk närhet!

Återstår då frågan om myndighetens behov och möjligheter att behålla och rekrytera kompetent personal på ”småorter” som Mora och Åmål. Det är en ”hönan eller ägget”-situation: Tror man att det bara är i större städer kompetensen finns och kommer att finnas och agerar utifrån det, ja, då blir det naturligtvis så. Vilket får konsekvenser för andra verksamheter, företag, kommuner och landsting, med behov av utbildad och kompetent personal.

Då ett akademikerjobb försvinner och en person tvingas flytta, så tvingas ofta ytterligare en akademiker flytta, vilket ger kompetensbrist i någon annan verksamhet, som i sin tur börjar titta på möjligheten att ”centralisera” sin verksamhet. De som flyttar tar med sig sina barn, vilket så småningom minskar behovet av lärare och så flyttar snart nästa ”akademikerfamilj”. Och sen är den negativa spiralen igång.

Hittills har det inte varit något problem med att rekrytera kompetent personal till varken Mora eller Åmål, så varför starta en negativ utveckling?

Finansminister Magdalena Andersson ju en klok person, så vi är övertygade om att hon självklart förstår och inser dessa ganska enkla samband. Därför ser vi det som ytterst angeläget att hon som ansvarig minister sätter kraft bakom kravet på decentralisering av Skattemyndigheten, och att myndighetens organisation, med skattekontoren i Mora och Åmål inräknade, tills vidare ”fryses” i nuvarande form.

Lennart Sohlberg, oppositionsråd (S), Mora
Michael Karlsson, kommunalråd (S), Åmål
Marie Olsson, oppositionsledare (S), Orsa
Kurt Podgorski, kommunalråd (S), Malung-Sälen
Peter Egardt, kommunalråd (S), Älvdalen
Nils-Erik Edlund, oppositionsledare (S), Vansbro

Väg borde gå före flygplats

Ulf Berg (M) vill att det ”på sikt” ska satsas på vägen mellan Mora och Sälen, dels för att ge turisterna två vägar till Sälen, dels för , som han säger, ge moraborna bättre tillgång till den blivande flygplatsen i Sälen.

Ulf Berg verkar inte vara riktigt ”up to date” med verkligheten. Moraborna har ju redan en alldeles utmärkt flygplats, med kapacitet för riktigt stora flygplan. Varför skulle vi behöva bättre tillgång till Sälen-flygplatsen? Har Ulf Berg tänkt sig att lägga ner Mora-Siljan Flygplats?

Det enda rätta hade naturligtvis varit att omedelbart göra en rejäl utbyggnad av vägen mellan Mora och Sälen med de 250 miljoner staten vill lägga i den prestigefyllda flygplatsen i Sälen som grund!

Dels skulle det ge den stora majoritet mälardalsbor som, Ulf Berg ovetandes, redan idag tar bilen till Sälen via Mora en betydligt säkrare och snabbare väg.

Dels skulle det bli möjligt att med obetydligt längre transfertider skapa en effektiv och attraktiv flygcharter via Mora-Siljan Flygplats till Sälen, Idre, Trysil och Engerdal.

Att inte omedelbart bygga om vägen Mora-Sälen innebär långsiktigt ett större avbräck från den bilburna turismen, än vad den flygburna turismen någonsin kan ersätta.