Jag blir så trött…

Kan vi inte en gång för alla ta död på skitsnacket att ”invandrarna kommer hit och tar våra jobb” och att ”flyktingar och invandrare kostar så mycket att våra gamla vanvårdas och svälter”?

Det finns ett grundläggande samhällsekonomisk samband som ofta glöms bort: fler människor –> ökad efterfrågan på varor och tjänster –> fler jobb –> ökade skatteintäkter –> bättre samhällsservice!

Flyktingmottagandet kostar pengar, javisst, men det ger också jobb (och därmed skatteintäkter). Dels direkt i form av personal på flyktingboenden, skolpersonal, vårdpersonal och handläggare av olika slag, men framför allt indirekt genom den ökade efterfrågan på mat, bostäder, kläder och annan livets nödtorft som varje människa, född här eller inflyttad, automatiskt innebär.

Det är ju så att alldeles oavsett hur mycket pengar som satsas i flyktingmottagandet i form av ”bidrag”, flyktingförläggningar, utbildning, vård, etc, så omsätts vartenda öre i Sverige och får den svenska ekonomin att växa och jobben att bli fler.

Ta ex-vis den lilla dagpenning som varje flykting får innan de kan skaffa sig egen försörjning. Den används till mat, kläder, mediciner och annat som köps i affärer här i Sverige, vilket skapar nya jobb i butikerna, transportnäringen och tillverkningsindustrin när omsättningen av varor och tjänster ökar.

Är vi dessutom bra på att hjälpa dem som kommer hit att snabbt komma i egen försörjning (och här kan vi bli mycket bättre) så blir flyktinginvandringen en ren plusaffär för Sverige.

Det är ju så med ett samhälle som växer att fler invånare skapar större efterfrågan som i sin tur skapar fler jobb, vilket – via skatter – ger oss större möjligheter att både ta hand om dem som redan bor här och de som av olika skäl kommer hit för att söka skydd.

Invandring och flyktingmottagande är därför inget ”hot” mot landsbygden eller Sverige som helhet. Tvärtom är det en möjlighet, ja till och med en nödvändighet för många kommuner i detta land för att kunna upprätthålla och helst öka underlaget för affärer, industrier, skolor, äldrevård och annan samhällsservice som vi alla säger oss vilja värna.

Den förra regeringen berömde sig gärna för att ha bidragit till att fler jobb tillkommit. Bidraget till detta var främst en i huvudsak generös flykting- och invandringspolitik. Andelen arbetslösa varken ökade eller minskade, vilket rimligtvis borde ta död på skitsnacket att ”de kommer hit och tar våra jobb”.

Att vi ändå upplever att skolelever, sjukskrivna, arbetslösa och äldre fått en hårdare tillvaro och, i vissa fall, kvalitetsförsämringar i de offentliga tjänsterna är inte så konstigt när den borgerliga regeringen genom exempellösa skattesänkningar minskat ”reformutrymmet” med 140 miljarder.

Det är knappast något som flyktingar och andra invandrare kan hållas ansvariga för. De gör alla sitt för att bidra till ökad omsättning och fler jobb bara genom att komma hit. Det är upp till oss som bor här att se till att ta vara på de resurser dessa människor bidrar med och skapar här i Sverige!

Bäste vän!

Du kan skylla allt du vill på invandrare och flyktingar. Det enda du gör att är att du spelar storföretagen och de allra rikaste i händerna, hela tiden.

Det är de som gnuggar händerna när sjuka och arbetslösa flyger i strupen på andra utsatta. De, kapitalägarna, har nämligen allt att vinna på att underblåsa otrygghet och konflikter mellan olika grupper inom den fattigaste tredjedelen av befolkningen. Det skapar nämligen en ”lydig” underklass som nöjer sig med att jobba för skitlöner bara för att överleva för dagen.

Därmed ökar man sina redan orimliga vinster, långt, långt mer än Sveriges kostnader för flyktinginvandring, hur du än väljer att räkna.

Den nuvarande regeringen är ett verktyg för denna överklass. Det är den som drivit igenom urholkningen av a-kassa och sjukförsäkring, det är den som driver en ekonomisk politik som håller inflation och räntor på en ohälsosamt låg nivå. Detta gynnar dem med stora förmögenheter och driver ”vanligt” folk att låna mer än de egentligen har råd med.

Genom att underblåsa konflikten mellan ”arbetare” och ”invandrare” tar man fokus från den verkliga konflikten, nämligen mellan ”roffarna” och de som har det tufft att få ekonomi och ”livspussel” att gå ihop.

Reinfeldt är skicklig när han under medmänsklighetens täckmantel lyckas underblåsa konflikten mellan utsatta ”svenskar” och flyktinginvandrare.

Sverige är inte ett fattigt land! Sverige har råd att hjälpa både sina egna invånare och dem som lyckas fly hit undan krig, fattigdom och andra umbäranden! Felet är att Sverige, med egoismen och otryggheten som drivkraft, blivit ett ojämlikt land där klyftorna vidgas mellan fattig och rik och de fattiga lämnas att slåss med varandra om de smulor som finns kvar när de rika tagit sitt.

Det är inte konstigt att främligsfientligheten frodas under sådana förutsättningar och att många drömmer sig tillbaka till hur det var ”förr”.

Men skillnaden mellan förr och nu är inte invandringen! Skillnaden är att förr hade vi i Sverige en solidarisk skattepolitik och byggde trygghetssystem som gjorde att människor, trots sjukdom och arbetslöshet, kunde känna tillförsikt inför framtiden. Då fanns ingen anledning att titta snett på den som tagit sig hit undan krig och förföljelse.

Visst, omvärlden ser annorlunda ut idag. Vi är idag ett litet exportberoende land, ekonomin har globaliserats. Människor och kapital har blivit rörligare. Krigshärdar och kriser långt bort påverkar oss mer än någonsin.

Det går därför inte att stänga gränserna och försöka leva i en egen liten bubbla där solkyssta barn leker i en sörgårdsidyll där mamma står vid spisen och pappa åker till jobbet.

Men det går att åter bygga upp ett solidariskt samhälle, där människor kan känna trygghet att inte allt går överstyr om man blir sjuk eller arbetslös. Där alla känner att de har ett meningsfullt jobb. Där människor kan känna trygghet i att de får bästa möjliga sjukvård och en god äldreomsorg när de behöver det. Där barnen går i en skola som låter alla barn utvecklas utifrån sina förutsättningar. Där vi med öppet sinne kan välkomna dem som flytt undan krig och förföljelse.

Det handlar bara om att välja väg! En Moderat-ledd politik som, med starkt stöd av SD, vidgar klyftorna i samhället och skapar motsättningar mellan arbetslösa, gamla, sjuka och flyktingar, eller en S-ledd politik som vill minska klyftorna och därigenom skapa trygghet och framtidstro för alla.

Valet är ditt, men jag är säker på att SD inte är svaret!