Första maj-tal i Mora

Detta är mitt Första maj-tal i Mora 2022. I det muntliga framförandet förekom vissa mindre avvikelser och tillägg, men budskapet är detsamma.


Första maj-tal i Mora i Stapelhusparken framför kommunhuset i Mora.

Partivänner, mötesdeltagare!

Vi lever nu i en tid då många invanda levnadsmönster och förväntningar brutits upp och begreppen trygghet och säkerhet fått delvis nya och djupare betydelser.

Först en svår pandemi och de tuffa restriktioner den medfört.

Tänk att det faktiskt är två år sedan vi kunnat träffas och manifestera vår samhörighet och övertygelse på det här sättet…

Och nu… Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina!

Som, utöver det fruktansvärda mänskliga lidande det skapar, kommer att få betydlig större konsekvenser, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt, än någon annan kris sedan andra världskriget.

Och som kanske mer än Corona-pandemin och höstens val, gör oss medvetna om,
och förmår uppskatta värdet av den fria demokratin, och det relativa välstånd och den trygghet vi faktiskt ändå lever i!

——

Hur kriget och dess konsekvenser för ekonomi och andra livsbetingelser kommer att påverka oss i Mora är givetvis omöjligt att förutsäga.

Men vi får inte sluta tro på en bättre värld och ett bättre Mora

Inte sluta att utvecklas eller avstå från att satsa för framtiden!

Vi ska alltid sträva efter att bli bättre! Och göra saker bättre för varandra!

Sverige kan bättre!

Dalarna kan bättre!

Och Mora kan bättre!

——

I Mora kommer vi att gå till val med särskilt fokus på tre områden:

För det första:

Våra barn och unga ska ha de bästa förutsättningarna att gå ut i livet som starka och trygga medborgare och människor.

  • Det betyder att vi vill ta vara på och utveckla förskolans möjligheter att leva upp till sitt pedagogiska uppdrag
  • Vi ska arbeta för en bättre arbets- och lärmiljö, för våra lärare och elever på alla stadier
  • Och vi ska se till att på bästa sätt slutföra den beslutade satsningen på den nya högstadieskolan, som vi Socialdemokrater i hög grad varit med att forma till den inriktning projektet nu har

För det andra…

…ska vi på olika sätt skapa samhörighet och ökad trivsel
i Mora, samtidigt som vi måste motverka den kapitalförstöring,
när det gäller gator, vägar och kommunens anläggningar och byggnader,
som fått pågå allt för länge.

  • Mora behöver till exempel en ny simhall och en ny kulturscen att vara stolt över! Två behov som borde gå att kombinera!
  • Vi behöver fler och bättre skötta cykel- och gångvägar i hela kommunen – för miljö, trafiksäkerhet och folkhälsa!
  • Vi behöver öka takten i underhållet av kommunens gator och vägar
  • Och vi behöver utveckla parker och grönområden i hela kommunen – för trivsel och biologisk mångfald!

Det tredje fokusområdet – och kanske det viktigaste – handlar om arbetsmiljö och kontinuitet i omsorgsverksamheterna. Det vill vi framför allt nå med en ökad grundbemanning

  • För tryggare omsorg!
    Framför allt våra äldre, ska inte ständigt behöva möta nya ansikten
  • Ökad grundbemanning ger också en friskare personal!
  • Och, inte minst, skapar det förutsättningar för fler att vilja och orka arbeta heltid ett helt arbetsliv!

För sanningen är den att utan ökad grundbemanning kommer vi aldrig att klara av att få tag i tillräckligt med personal som kan – och vill – arbeta i våra verksamheter.

Och vem ska då ta hand om oss när vi blir äldre eller av andra skäl behöver kommunens omsorg?

——

Hör ni, det är inte lätt att sitta i opposition. 

Inte särskilt roligt heller alla gånger.

Till och med ganska otacksamt

Många är de beslut och inriktningar majoriteten nu har gjort till sina, som vi faktiskt drivit fram

  • Ny högstadieskola i egen regi
  • Mer pengar till det planerade vägunderhållet
  • Satsningen på heltid och – åtminstone prat om – ökad grundbemanning
  • Bättre ekonomisk planering i kommunen
  • …och en hel del annat, som att Rosa huset blir kvar på Stranden exempelvis

Men nu har vi drivit majoriteten framför oss tillräckligt länge. Dom har fått skörda frukterna av vår politik och våra förslag lokalt, och att vi haft en socialdemokratisk regering, som haft ambitionen – och förmågan – stötta kommuner och regioner för att utveckla välfärden.

Nu är det dags att vi socialdemokrater äntligen får ta tag i taktpinnen i Mora igen!

Och det här, mina vänner, är gänget som ska göra det

Här är 22 av Socialdemokraternas 31 kandidater till kommunvalet i Mora kommun 2022.

I höst vinner vi – tillsammans – valet i Mora! 

Och – av bara farten – vinner vi också valet i Region Dalarna och kastar ut Ulf Berg, och ger Magdalena Andersson ett starkare mandat att, som statsminister, styra Sverige i fyra nya år!

Tack för ordet!

Gott debattklimat eller konsten att ignorera?

Vi brukar berömma oss för att ha ett gott debatt- och diskussionsklimat i Moras kommunfullmäktige, med respekt för varandras olika åsikter, utan personpåhopp eller skarpa invektiv.

Tyvärr räcker inte denna respekt till för att försöka besvara de berättigade frågor som faktiskt ställs i debatten. Förmågan att bemöta en fråga med att svara på något annat är visserligen en generell politikersjuka, men på Moras kommunfullmäktige den 16 december tog sig detta närmast komiska proportioner.

Bakgrunden är att majoriteten i Moras kommunfullmäktige, bestående av C, M, KD och Morapartiet, ville ändra i ägardirektivet för det kommunala bostadsbolaget Morastrand AB och skriva in i ägardirektivet att en av bolagets prioriterade uppgifter ska vara att sälja delar av sitt bestånd. Detta för att dels frigöra kapital så Morastrand kan bygga nya lägenheter, dels  för att också hjälpa Mora kommun att få andra fastighetsägare att vilja bygga och etablera sig i Mora genom att detta skulle få köpa delar av Morastrands bestånd.

I en lång och bitvis het debatt, mycket präglad av vänsterns fullständiga aversion mot att låta allmännyttan sälja en enda lägenhet, oavsett om detta är bra för bolaget och hyresgästerna eller ej, så ställde jag upprepade gånger frågan: 

Vad i de nu gällande ägardirektivet förhindrar att Morastrand säljer delar av sitt bestånd för att antingen bygga nytt i egen regi, eller för att ”stimulera” någon annan fastighetsägare att bygga nya hyreslägenheter?

Jag försöker nämligen låta mig vägledas av principen ”Varför fixa något som redan fungerar”.

Jag ställde frågan flera gånger under debatten. INGEN gång var det någon från majoriteten som gjorde minsta ansats att försöka besvara denna, i sammanhanget, ytterst relevanta fråga!

Frågan ignorerades totalt och bemöttes bara av långa tirader om hur viktigt och bra det var att man kan bygga fler bostäder i Mora. ”Man ska följa goda exempel” sades det och så pekade man på Falun och Borlänge, som inte alls har denna typ av skrivningar i sina ägardirektiv till allmännyttan.

En ytterst respektlös hållning, inte bara mot mig som ställde frågan, utan mot de morabor som också undrar och nu lämnas utan svar!

När sedan det av partierna, utanför den styrande Moraalliansen, som arbetar hårdast på att ställa sig in hos just denna styrande majoritet, har mage att kalla sig ”det enda riktiga oppositionspartiet”, samtidigt som de stenhårt pläderade för majoritetens förslag, då framstod plötsligt debatten som fullständigt absurd. George Orwell hälsar från romanen ”1984”…

Behöver jag tillägga att vårt återremissyrkande föll eftersom ”det enda riktiga oppositionspartiet” valde att helhjärtat stödja majoritetens förslag?

PS. Du kan se och höra hela debatten här (YouTube). Ärendet börjar 1.55 in i sändningen och mitt huvudinlägg börjar 2.04. Sen följer en lååååång debatt (totalt 2 tim 23 min), men det går att snabbspola vissa delar 😉 DS

#kandulova fördummar det politiska samtalet

Genom att reducera ytterst komplexa frågeställningar till ett enkelt ja eller nej riskerar vi att få en fördumning av det politiska samtalet.

– Men, tycker vän av ordning, ska det vara så svårt att svara ett tydligt ja eller nej på vad man tycker?

Ja, man ska vara försiktig med vad man lovar! Ett ja eller nej på en fråga som bygger på felaktiga premisser kan innebära att man stänger möjligheter eller öppnar för konsekvenser man inte tänkte på när frågan ställdes. Vi har exemplet med Coops idé om att etablera en matbutik på grönytan mellan bostäderna och järnvägsspåret på Saxnäs närmast äldreboendet.

Att svara “nej” på frågan “Kan du lova att det inte kommer byggas någon affärsverksamhet på Saxnäsområdet?” innebär INTE att man därmed sagt ja till att låta Coop, eller någon annan, etablera en matbutik där.

Det är också en fråga om avgränsning. Vad menar frågeställaren egentligen med “Saxnäsområdet”, och hur tolkas det av den som läser frågan och svaren? Räknas brandstationstomten dit?

Som ansvarskännande politiker kan man inte heller bara hoppa på första bästa “opinonsvåg” och surfa med, även om den ligger i linje med vad man spontant tycker känns rätt. Då är risken stor att man landar fel i slutändan. Och hur ser opinionen egentligen ut? Några få med stark röst och resurser, eller bred och folkligt förankrad? Det är sådana avvägningar den demokratiska processen är till för att reda ut.

Det går heller inte att förbjuda någon att ha idéer, och idéer är just vad Coop hittills presenterat. När de kommer med en konkret förfrågan om att få ändra stadsplanen, först då har vi politiker och medborgare något att ta ställning till.

Just i det här fallet kan det tyckas vara enkelt att säga nej redan till själva idén då den rör en av många uppskattad grönyta, men skulle vi i Mora få rykte om oss att säga nej till idéer om olika etableringar innan det finns konkreta förslag att faktiskt ta ställning till, så är risken överhängande att vi tappar i attraktivitet. Och det gagnar ingen i det långa loppet.

Idéer som denna skapar diskussioner och engagemang, och det är bra!

Förhoppningsvis kommer just denna att leda fram till att, det sedan länge avstannande arbetet med utvecklingen av park- och promenadstråket runt Saxviken äntligen kommer igång.

Just därför ska vi inte reflexmässigt “döda” idéer innan de formulerats till ett förslag att ta ställning till. Låt istället denna diskussion handla om vad vi vill göra med den pärla som området runt Saxviken är, och hur det ska kunna genomföras, istället för att fokusera på vad som INTE ska få göras.