Kategoriarkiv: Ekonomi

Klart att den som är rik och frisk inte gärna vill betala skatt…

Publicerad den av
Svara

De flesta av oss betalar runt 25-30% av vår inkomst i skatt. Din arbetsgivare betalar också in ungefär lika mycket i form av arbetsgivaravgifter. Vi betalar också en hel del skatt på det vi konsumerar i form av moms. Lägger man ihop det blir det ju en rätt rejäl slant vi skickar in till sjukförsäkring, pension och samhällets skydds- och välfärdsfunktioner.

Detta sticker vissa politiska partier och dess anhängare i ögonen. Speciellt verkar det störa personer med höga inkomster och mycket kapital, eller tror alla att de är rika och höginkomsttagare…?

Men vi får också en hel del tillbaka av detta. Vissa mer än andra, beroende på hur livets lotter råkat falla. Och det är väl klart (?) att den som är rik och frisk (så länge man nu är det…) inte gärna betalar för andras sjukvård, sjukpenning, pension, eller olika bidrag.

Men få av oss skulle nog ha råd med de daghemsavgifter, skolavgifter, vägavgifter sjukvårdsförsäkringar, pensionsförsäkringar och allehanda andra försäkringar som annars skulle krävas för att skapa ekonomisk och social trygghet genom livet. För även om livet ser ljust ut för dig just idag, kan det snabbt vända till djupaste mörker.

Summan av avgifter och försäkringspremier skulle för många av oss vida överstiga det vi betalar i skatt idag, vilket automatiskt skulle leda till kraftigt ökad fattigdom och social ojämlikhet, vilket i sin tur leder till social och hälsomässig utslagning och sannolikt ökad kriminalitet.

Knappast ett samhälle någon vill se framför sig…

Men det finns naturligtvis inget egenvärde i att beskatta varken arbete eller konsumtion. Det görs för att finansiera sådant vi idag tar helt för givet, som i princip gratis utbildning från förskola till högskoleexamen, en avancerad och tillgänglig sjukvård, en trygg ålderdom, gator, vägar och järnvägar, idrottsanläggningar och stöd till föreningslivet och inte minst polis, rättsväsende och försvar.

Skatt kan också fungera som ett sätt att styra utvecklingen i en för Sverige långsiktigt gynnsam riktning och för att minska risken för kostnadschocker i framtiden. Bränsleskatterna är ett bra exempel på detta.

Priserna på fossila bränslen kommer, vare sig vi vill det eller inte, att stiga i takt med att de blir dyrare och svårare att utvinna framöver.

Fossilberoendet gör oss också ohälsosamt beroende av skurkstater som Ryssland och Iran. Krig och kriser kan snabbt strypa tillgången och få priserna att stiga snabbt och oväntat. Staten kan inte långsiktigt ”curla” och hålla oss medborgare helt skadeslösa mot krig och kriser i vår omvärld med lånade pengar. 

Tanken på lägre skatt på både arbete, drivmedel och konsumtion är naturligtvis tilltalande för alla. Vem tackar nej till mer pengar i plånboken?

Problemet är att tackar vi okritiskt ja till dessa ”erbjudanden”, hur väl motiverade de än kan verka, så säger vi också nej till en långsiktigt välfungerande skola, sjukvård, gator och vägar, polis, försvar och mycket annat som vi tar för självklart. Det ger oss också mindre möjligheter att behålla Sveriges suveränitet och oberoende i en orolig framtid.

Med det sagt ska givetvis våra gemensamma skattemedel förvaltas så klokt och effektivt som möjligt. Men skatt är alltså inte stöld, som vissa vill hävda, utan en investering i ett gott samhälle och vår gemensamma framtid!

Här nedan en AI-skapad bildversion av ovanstånde text för den som vill ha en sammanfattning…

Riksbanken driver oss mot lågkonjunktur

Publicerad den av
Svara

Jag är ingen ekonom men tänker så här:

Om de flesta människor har gott om pengar och därför ökar efterfrågan på framför allt mat, el och drivmedel i snabbare takt än produktionen kan öka, så ökar också priserna på det mesta i samhället. Vi får då en efterfrågedriven inflation.

Genom att öka räntan kan man i en sådan situation minska efterfrågan eftersom människor får mindre pengar att handla för. Efterfrågan minskar då, vilket i sin tur bromsar inflationen.

Den situation vi nu befinner oss i är annorlunda. Det är inte efterfrågan på mat, el och drivmedel som ökar. Det är produktionen som av olika skäl drastiskt minskar och inte längre motsvarar efterfrågan/behov och priserna därför ökat dramatiskt.

Ökningen är så kraftig att en mycket stor andel av hushållen inte klarar av att parera det med att minska sin efterfrågan, speciellt inte när det gäller mat och uppvärmning. Vi har då fått, vad jag skulle vilja kalla en kostnadsdriven inflation, då ökade priser på mat, el och drivmedel slår igenom på i stort sett alla andra varor och tjänster.

Att då ytterligare spä på hushållens kostnader med höjda räntekostnader kan visserligen för dem som fortfarande har gott om pengar fungera efterfrågedämpande, men för alla dem som inte kan minska sin konsumtion av mat, el och bränsle ytterligare återstår ju bara ekonomisk misär.

Minskar efterfrågan på varor och tjänster i stort, ökar ju också risken för arbetslöshet och därav ytterligare minskad efterfrågan och slutligen sitter vi där med en tuff lågkonjunktur som drabbar alla.

Riksbankens okänsliga och dogmatiska användning av styrräntan för att bromsa denna, av konstnadschocker drivna inflation, är därför för mig helt obegriplig. Men som sagt, jag är ju ingen ekonom…

För- och nackdelar med äga resp hyra på Stranden

Publicerad den av
Svara

För- och nackdelarna med att äga resp hyra lokalerna på Stranden presenteras på kommunens hemsida (där heter alternativen ”Paket A” och ”Paket B”). Listan togs fram medan bibliotek/kulturhus och kulturscen fortfarande var aktuella. Senare har kravet på byggande av 300 bostäder, samt kravet på en återköpsoption förts in för att ”förstärka” vissa fördelar i HYRA-alternativet, men i grunden gäller samma argument för och emot de olika alternativen.

Här har jag valt att syna de presenterade för- och nackdelarna som kommunen redovisat och kommenterat varje punkt med kursiv text.

Notera kommunens fördelning av för- och nackdelar med de olika alternativen:

  • Fördelar med att ÄGA – 4 punkter
  • Nackdelar med att ÄGA – 7 punkter
  • Fördelar med att HYRA – 5 punkter
  • Nackdelar med att HYRA – 5 punkter

Få fördelar och mycket nackdelar med att äga, medan för- och nackdelar, enligt kommunen, väger mer jämt när det gäller hyresalternativet. Behöver jag säga att listan med nackdelar med hyresalternativet skulle kunna göras längre…?

ÄGA-alternativet

ÄGA-alternativet innebär att kommunen bygger, äger och ansvarar för förvaltningen av lokalerna.

Fördelarna med ÄGA-alternativet:

  • Kommunen har full rådighet över fastighetens framtida användning
    Ja! Kanske det absolut viktigare argumentet för att äga och bygga i egen regi.
  • Möjligtvis större flexibilitet i användning och anpassning av lokalerna
    Inte bara ”möjlighet” till större flexibilitet, det ger självklart större flexibilitet!
  • En långsiktig tillgång i kommunens ekonomi
    Ja och en tillgång som ökar i värde över tid!
  • Investeringen kan ske till låga räntenivåer
    Ja! Även om man naturligtvis inte kan räkna med 0-ränta i framtiden.

Nackdelarna med ÄGA-alternativet:

  • Kommunen bär hela risken och alternativet ger en längre utbyggnadstakt
    Vi bär risken oavsett, med den centrala placeringen och att vi förbinder oss att hyra fastigheterna oavsett om vi har elever och verksamhet att fylla dem med. Varför utbyggnadstakten skulle bli längre (lägre) i egen regi är högst oklart.
  • Hög skuldsättning för kommunen
    Ja, men skulden balanseras ju mot en minst lika stor tillgång och påverkar därför inte soliditeten.
  • Kommunen saknar specifik kompetens för projektutveckling av moderna skol- och kulturlokaler
    Helt naturligt, men det finns gott om konsulter som kan stå för denna typ av kompetens. Vi har ju anlitat Arcus för att vägleda oss och hjälpa kommunen utveckla de nu framlagda alternativen…
  • Främjar inte tillväxt i kommunen eftersom alternativet inte är lika intressant för marknaden
    Det är högst oklart på vilket sätt ett hyresalternativ skulle främja tillväxten i kommunen och vilken ”marknad” vars intresse skulle svalna.
  • Risk att tappa två av de tre aktörer som kommunen för dialog med.
    Ja, som läget är nu skulle vi tappa alla tre aktörerna. Ingen av dessa är i praktiken intresserad av att bygga om de inte får äga. Vi skulle givetvis tvingas göra en i stort sett ny process, med en eller flera arkitektbyråer och en lämplig konsult för projektutvecklingen.
  • En privat aktör är oftast effektivare i drift och underhåll av egna fastigheter.
    I teorin kanske, men byggande i egen regi utesluter ju i så fall inte att just drift och underhåll upphandlas helt eller delvis (som vi ju gör idag) av någon fastighetsförvaltare, om man inte klarar att hantera detta inom kommunens egen förvaltning.
  • Kommunen står för riskerna avseende finansiering, planering, opinion, organisation, myndighetskrav, byggande, drift och underhåll samt driften av anläggningen.
    Ja, självklart! Är det inte det vi är till för?

HYRA-alternativet

HYRA-alternativet innebär att en privat aktör bygger, äger och förvaltar lokalerna och att kommunen sedan hyr lokalerna för sina verksamheter under minst 25 år.

Fördelarna med HYRA-alternativet:

  • Främjar tillväxten i Mora eftersom investeringen är intressant för en ny stor aktör att etablera sig i Mora
    På vilket sätt gynnar det våra verksamheter och i förlängningen moraborna att ”en ny stor aktör” etablerar sig i Mora?
  • Möjlighet till kompetensutveckling genom ett lärande av fastighetsägaren
    Krasst sett behöver vi ju inte den kompetensen om vi väljer att hyra fastigheten.
  • Den privata fastighetsägaren bär största risken
    En sanning med stor modifikation. Den enda betydelsefulla risken vi möjligen undviker är finansieringsrisken och inte ens den undviker vi i det långa loppet eftersom vi får betala den privata fastighetsägarens finansiella risk med allt högre hyror…
  • Bättre finansiering och kostnadsfördelning för kommunen
    Nja. Om en ”bättre kostnadsfördelning” handlar om att skjuta kostnaden på framtiden så kanske det stämmer, men inte om man ser till kommunens långsiktiga ekonomiska hållbarhet.
  • Konkurrens leder till effektivitet och produktutveckling, vilket oftast bidrar till en bättre produkt till en lägre hyra.
    Detta är rent nys och nonsens! Konkurrensen upphör ju den dag kommunen skrivit på avtalet med någon av fastighetsutvecklarna. Därefter är vi helt utlämnade till vår egen förmåga att förhandla eventuella förändringar och fastighetsägarens godtycke vad gäller att möta kommunens krav och behov!
    Själva byggentreprenaden ska ju också kommunen upphandla enligt LOU för fastighetsägarens räkning, så inte ens här finns något att hämta jämfört med om kommunen skulle bygga i egen regi.

Nackdelarna med HYRA-alternativet:

  • Möjligt en minskad flexibilitet för kommunens egna verksamheter
    Minskad flexibilitet är en mild omskrivning för att allt vi vill eller behöver förändra under avtalets löptid, kommer att kosta skjortan i form av ökad hyreskostnad.
  • Begränsad styrning av framtida markanvändning
    Återigen, ”begränsad” är även det en mild omskrivning för ”helt omöjligt”, utöver den rätt plan- och bygglagen kan ge oss.
  • Risk för högre kostnader på lång sikt
    Detta är inte bara en risk. Det är en mycket konkret realitet, lätt att räkna ut dessutom!
  • Risk för framtida fastighetsförsäljning och ny fastighetsägare
    Även detta är mycket mer än en risk! På 25 år kommer fastighetsbranschen att omstruktureras flera gånger om, med den yttersta risken för Mora är att köp, försäljningar och likvidationer av bolag under vägen gör att de utlovade 300 bostäderna och optionen att få köpa tillbaka Strandenområdet efter 25 år i praktiken blivit värdelösa!
  • Fastighetsförvaltningen kommer längre ifrån verksamheten.
    Ja, och det är ju knappast något som gagnar verksamheten och dem (barnen) vi faktiskt uppför dess byggnader för…

Det är alltså med denna lista över för- och nackdelar som grund, som majoriteten tycker att det är vettigare för kommunen att hyra skola och idrottshallar i minst 25 är, istället för att bygga i kommunens egen regi.

300 bostäder då?

Men de 300 bostäderna då? Är det inte en stor fördel att få en en stor aktör som bygger hyres- och bostadsrätter i vår kommun? Jo, om det inte vore så att det redan fanns lokala och regionala aktörer som också vill bygga. De finns, men kommer nu i praktiken att stängas ute för att kommunen måste garantera mark och låsa upp planavdelningen för att tillfredsställa den kontrakterade aktörens rätt till byggbar mark under de närmaste tio åren. Under tiden har våra lokala aktörer sökt sig till andra kommuner.

Så nej! Löftet/garantin om 300 nya bostäder är ingen fördel för Mora och dess bostadsmarknad. Tio år är en lång tid och efterfrågan på bostäder kan gå både upp och ner. ”Aktören” kommer naturligtvis bara att bygga så många bostäder som det finns avsättning för, oavsett hur hårda skrivningar man kan få in i avtalet.

Vi vinner mer på att uppmuntra en lokal och diversifierad fastighetsmarknad, där våra lokala bygg- och fastighetsentreprenörer ges möjlighet att bygga utifrån efterfrågan och möjligheter. Sen ska vi inte glömma bort vårt eget allmännyttiga bostadsbolag som riskerar att avlövas sin roll i Moras bostadsförsörjning.