Om de flesta människor har gott om pengar och därför ökar efterfrågan på framför allt mat, el och drivmedel i snabbare takt än produktionen kan öka, så ökar också priserna på det mesta i samhället. Vi får då en efterfrågedriven inflation.
Genom att öka räntan kan man i en sådan situation minska efterfrågan eftersom människor får mindre pengar att handla för. Efterfrågan minskar då, vilket i sin tur bromsar inflationen.
Den situation vi nu befinner oss i är annorlunda. Det är inte efterfrågan på mat, el och drivmedel som ökar. Det är produktionen som av olika skäl drastiskt minskar och inte längre motsvarar efterfrågan/behov och priserna därför ökat dramatiskt.
Ökningen är så kraftig att en mycket stor andel av hushållen inte klarar av att parera det med att minska sin efterfrågan, speciellt inte när det gäller mat och uppvärmning. Vi har då fått, vad jag skulle vilja kalla en kostnadsdriven inflation, då ökade priser på mat, el och drivmedel slår igenom på i stort sett alla andra varor och tjänster.
Att då ytterligare spä på hushållens kostnader med höjda räntekostnader kan visserligen för dem som fortfarande har gott om pengar fungera efterfrågedämpande, men för alla dem som inte kan minska sin konsumtion av mat, el och bränsle ytterligare återstår ju bara ekonomisk misär.
Minskar efterfrågan på varor och tjänster i stort, ökar ju också risken för arbetslöshet och därav ytterligare minskad efterfrågan och slutligen sitter vi där med en tuff lågkonjunktur som drabbar alla.
Riksbankens okänsliga och dogmatiska användning av styrräntan för att bromsa denna, av konstnadschocker drivna inflation, är därför för mig helt obegriplig. Men som sagt, jag är ju ingen ekonom…
För- och nackdelarna med att äga resp hyra lokalerna på Stranden presenteras på kommunens hemsida (där heter alternativen ”Paket A” och ”Paket B”). Listan togs fram medan bibliotek/kulturhus och kulturscen fortfarande var aktuella. Senare har kravet på byggande av 300 bostäder, samt kravet på en återköpsoption förts in för att ”förstärka” vissa fördelar i HYRA-alternativet, men i grunden gäller samma argument för och emot de olika alternativen.
Här har jag valt att syna de presenterade för- och nackdelarna som kommunen redovisat och kommenterat varje punkt med kursiv text.
Notera kommunens fördelning av för- och nackdelar med de olika alternativen:
Fördelar med att ÄGA – 4 punkter
Nackdelar med att ÄGA – 7 punkter
Fördelar med att HYRA – 5 punkter
Nackdelar med att HYRA – 5 punkter
Få fördelar och mycket nackdelar med att äga, medan för- och nackdelar, enligt kommunen, väger mer jämt när det gäller hyresalternativet. Behöver jag säga att listan med nackdelar med hyresalternativet skulle kunna göras längre…?
ÄGA-alternativet
ÄGA-alternativet innebär att kommunen bygger, äger och ansvarar för förvaltningen av lokalerna.
Fördelarna med ÄGA-alternativet:
Kommunen har full rådighet över fastighetens framtida användning Ja! Kanske det absolut viktigare argumentet för att äga och bygga i egen regi.
Möjligtvis större flexibilitet i användning och anpassning av lokalerna Inte bara ”möjlighet” till större flexibilitet, det ger självklart större flexibilitet!
En långsiktig tillgång i kommunens ekonomi Ja och en tillgång som ökar i värde över tid!
Investeringen kan ske till låga räntenivåer Ja! Även om man naturligtvis inte kan räkna med 0-ränta i framtiden.
Nackdelarna med ÄGA-alternativet:
Kommunen bär hela risken och alternativet ger en längre utbyggnadstakt Vi bär risken oavsett, med den centrala placeringen och att vi förbinder oss att hyra fastigheterna oavsett om vi har elever och verksamhet att fylla dem med. Varför utbyggnadstakten skulle bli längre (lägre) i egen regi är högst oklart.
Hög skuldsättning för kommunen Ja, men skulden balanseras ju mot en minst lika stor tillgång och påverkar därför inte soliditeten.
Kommunen saknar specifik kompetens för projektutveckling av moderna skol- och kulturlokaler Helt naturligt, men det finns gott om konsulter som kan stå för denna typ av kompetens. Vi har ju anlitat Arcus för att vägleda oss och hjälpa kommunen utveckla de nu framlagda alternativen…
Främjar inte tillväxt i kommunen eftersom alternativet inte är lika intressant för marknaden Det är högst oklart på vilket sätt ett hyresalternativ skulle främja tillväxten i kommunen och vilken ”marknad” vars intresse skulle svalna.
Risk att tappa två av de tre aktörer som kommunen för dialog med. Ja, som läget är nu skulle vi tappa alla tre aktörerna. Ingen av dessa är i praktiken intresserad av att bygga om de inte får äga. Vi skulle givetvis tvingas göra en i stort sett ny process, med en eller flera arkitektbyråer och en lämplig konsult för projektutvecklingen.
En privat aktör är oftast effektivare i drift och underhåll av egna fastigheter. I teorin kanske, men byggande i egen regi utesluter ju i så fall inte att just drift och underhåll upphandlas helt eller delvis (som vi ju gör idag) av någon fastighetsförvaltare, om man inte klarar att hantera detta inom kommunens egen förvaltning.
Kommunen står för riskerna avseende finansiering, planering, opinion, organisation, myndighetskrav, byggande, drift och underhåll samt driften av anläggningen. Ja, självklart! Är det inte det vi är till för?
HYRA-alternativet
HYRA-alternativet innebär att en privat aktör bygger, äger och förvaltar lokalerna och att kommunen sedan hyr lokalerna för sina verksamheter under minst 25 år.
Fördelarna med HYRA-alternativet:
Främjar tillväxten i Mora eftersom investeringen är intressant för en ny stor aktör att etablera sig i Mora På vilket sätt gynnar det våra verksamheter och i förlängningen moraborna att ”en ny stor aktör” etablerar sig i Mora?
Möjlighet till kompetensutveckling genom ett lärande av fastighetsägaren Krasst sett behöver vi ju inte den kompetensen om vi väljer att hyra fastigheten.
Den privata fastighetsägaren bär största risken En sanning med stor modifikation. Den enda betydelsefulla risken vi möjligen undviker är finansieringsrisken och inte ens den undviker vi i det långa loppet eftersom vi får betala den privata fastighetsägarens finansiella risk med allt högre hyror…
Bättre finansiering och kostnadsfördelning för kommunen Nja. Om en ”bättre kostnadsfördelning” handlar om att skjuta kostnaden på framtiden så kanske det stämmer, men inte om man ser till kommunens långsiktiga ekonomiska hållbarhet.
Konkurrens leder till effektivitet och produktutveckling, vilket oftast bidrar till en bättre produkt till en lägre hyra. Detta är rent nys och nonsens! Konkurrensen upphör ju den dag kommunen skrivit på avtalet med någon av fastighetsutvecklarna. Därefter är vi helt utlämnade till vår egen förmåga att förhandla eventuella förändringar och fastighetsägarens godtycke vad gäller att möta kommunens krav och behov! Själva byggentreprenaden ska ju också kommunen upphandla enligt LOU för fastighetsägarens räkning, så inte ens här finns något att hämta jämfört med om kommunen skulle bygga i egen regi.
Nackdelarna med HYRA-alternativet:
Möjligt en minskad flexibilitet för kommunens egna verksamheter Minskad flexibilitet är en mild omskrivning för att allt vi vill eller behöver förändra under avtalets löptid, kommer att kosta skjortan i form av ökad hyreskostnad.
Begränsad styrning av framtida markanvändning Återigen, ”begränsad” är även det en mild omskrivning för ”helt omöjligt”, utöver den rätt plan- och bygglagen kan ge oss.
Risk för högre kostnader på lång sikt Detta är inte bara en risk. Det är en mycket konkret realitet, lätt att räkna ut dessutom!
Risk för framtida fastighetsförsäljning och ny fastighetsägare Även detta är mycket mer än en risk! På 25 år kommer fastighetsbranschen att omstruktureras flera gånger om, med den yttersta risken för Mora är att köp, försäljningar och likvidationer av bolag under vägen gör att de utlovade 300 bostäderna och optionen att få köpa tillbaka Strandenområdet efter 25 år i praktiken blivit värdelösa!
Fastighetsförvaltningen kommer längre ifrån verksamheten. Ja, och det är ju knappast något som gagnar verksamheten och dem (barnen) vi faktiskt uppför dess byggnader för…
Det är alltså med denna lista över för- och nackdelar som grund, som majoriteten tycker att det är vettigare för kommunen att hyra skola och idrottshallar i minst 25 är, istället för att bygga i kommunens egen regi.
300 bostäder då?
Men de 300 bostäderna då? Är det inte en stor fördel att få en en stor aktör som bygger hyres- och bostadsrätter i vår kommun? Jo, om det inte vore så att det redan fanns lokala och regionala aktörer som också vill bygga. De finns, men kommer nu i praktiken att stängas ute för att kommunen måste garantera mark och låsa upp planavdelningen för att tillfredsställa den kontrakterade aktörens rätt till byggbar mark under de närmaste tio åren. Under tiden har våra lokala aktörer sökt sig till andra kommuner.
Så nej! Löftet/garantin om 300 nya bostäder är ingen fördel för Mora och dess bostadsmarknad. Tio år är en lång tid och efterfrågan på bostäder kan gå både upp och ner. ”Aktören” kommer naturligtvis bara att bygga så många bostäder som det finns avsättning för, oavsett hur hårda skrivningar man kan få in i avtalet.
Vi vinner mer på att uppmuntra en lokal och diversifierad fastighetsmarknad, där våra lokala bygg- och fastighetsentreprenörer ges möjlighet att bygga utifrån efterfrågan och möjligheter. Sen ska vi inte glömma bort vårt eget allmännyttiga bostadsbolag som riskerar att avlövas sin roll i Moras bostadsförsörjning.
Moras digitala Kommunfullmäktige den 21 december 2020 då kommunplanen för 2021 fastställdes.
Äntligen!!! Det tog ”bara” sex år. Nu pratar majoriteten i Mora med självklarhet om heltid som norm och att grundbemanningen inom äldreomsorgen måste höjas.
Annat ljud i skällan var det när vi socialdemokrater flera gånger de senaste sex åren försökt lyfta fram behovet av heltid och ökad grundbemanning som ett sätt att både höja kvalitén i verksamheten och skapa en bättre arbetsmiljö för våra anställda. Våra argument förkastades närmast hånfullt som både orealistiska och utan värde av majoritetens företrädare. Samma argument lyfter man nu ogenerat fram som självklarheter när man presenterar sin kommunplan.
Sent ska syndaren vakna…
När vi socialdemokrater, tillsammans med centern, styrde Mora såg vi till att det fanns en del centrala medel för att underlätta och stimulera de viktiga utvecklingsbehov vi då kunde se.
När nuvarande centerledda styre tog över 2014 ströks i princip alla sådana centrala utvecklingsmedel och våra förslag att behålla dessa medel avfärdades med att nämnderna själva skulle ha det fulla ansvaret för att effektivisera och utveckla sina verksamheter.
Det gick ju sådär…
De senaste åren har man istället infört en svårbegriplig flora av ”centrala potter” med olika mer eller mindre tydliga syften. Till 2021 har man infört en ny pott kallad ”medel till kommunstyrelsens förfogande” på över 15 miljoner med mycket oklart syfte. Därmed har summan av dessa centrala potter fördubblats till drygt 30 miljoner. Här efterlyser vi socialdemokrater bättre samordning och tydlighet så dessa medel verkligen används på rätt sätt. En del av dessa medel kan också överföras till socialnämnden för att förstärka framför allt äldreomsorgen.
Vi befarar tyvärr att en del av medlen ”till kommunstyrelsens förfogande” är tänkta att användas för att smyga igång ett nytt exklusivt engelskspråkigt program på gymnasiet (IB = International Baccalaureate), trots att verksamheten där redan blöder kraftigt ekonomiskt. Orsa och Älvdalen vill inte vara med och betala för detta vågspel, så majoriteten i Mora tänker sig att Mora kommun ska stå för alla eventuella ekonomiska underskott av programmet.
Dessa upp till 7 miljoner per årskurs skulle kunna göra stor skillnad i exempelvis grundskolan…
Vi krävde också tidigt i den förra mandatperioden en ordentlig genomlysning av kommunens ekonomi och organisation och ville avsätta 2,5 miljoner för detta arbete. Ett initiativ som hånades för att vilja ”göda konsulter”. Men vid mandatperiodens slut hade olika konsulter – för åtskilliga miljoner – utrett både flera nämnders ekonomi, kostförsörjningen och kommunens organisation. Välbehövligt men tyvärr utan det helhetsperspektiv vi efterlyst och fortfarande efterlyser.
En verksamhet som inte alls utsatts för samma besparingstryck eller utredande som äldreomsorgen och skolan, är kommunstyrelsens kansli. Visserligen finns där många viktiga funktioner som personalkontor, ekonomi, krisledning, samordning och långsiktig samhällsplanering, men vi socialdemokrater anser anser att det självklar även här borde finnas ett utrymme för besparingar i storleksordningen 6-7%, dvs knappt 7 miljoner.
Frågan är bara när majoriteten ska inse även detta…
Lennart Sohlberg 