Minskad demokrati med större förvaltningar

(Svar på en insändare av Erik Andersson i Dala-Demokraten den 7 november)

Fler kommuner och färre kommunkontor skulle enligt Erik Andersson stärka demokratin. Jag håller inte med. Hans förslag skulle istället försvaga den lokala demokratin och ge tjänstemännen makt att styra demokratin!

Hur ska en liten kommun få en länsövergripande förvaltningsorganisation att arbeta så att exempelvis specifika politiska mål uppnås i den egna kommunen?

En förvaltningsorganisation ska helt enkelt ligga inom ramarna för den politiska organisation den är satt att tjäna. I annat fall tappas det demokratiska inflytandet över utförandet.

Det finns andra sätt att möta problemen med ökad specialisering och svårigheter att rekrytera. Idag finns exempelvis gemensamma nämnder eller kommunförbund för uppgifter som blir små kommuner övermäktiga. Därmed blir inte den byråkratiska enheten större än den politiska och det demokratiska inflytandet över förvaltningsprocessen bibehålls. Det finns säkert också andra ”asymmetriska” lösningar man kan tänka sig utan att ge avkall på kravet att förvaltningsorganisationen ska rymmas inom ramarna för den politiska organisationen.

Till alla dem som tycker att både skola och sjukvård borde förstatligas eller byråkratiseras vill jag också säga:
Det vore ett effektivt sätt att ta död på landsbygdsskolorna och många av de lasarett man säger sig värna om. Utan lokalt och regionalt politiskt inflytande – och ansvar! – för dessa verksamheter räcker det med några tryck på ”delete”-knappen i Stockholm för att nedläggningarna ska vara ett faktum!

Seriöst, Morapartiet…?

Har kollat lite på vad partierna i Mora svarar på frågorna på DTs frågepanel #kandulova. Man kan ha synpunkter på själva upplägget att partierna ska svara ja eller nej och sedan motivera sitt svar på de olika frågorna. Politik är sällan så svartvit att man entydigt kan svara ja eller nej om man ska införa eller genomföra något.

Dels att chansen/risken minimal att något enskilt parti, i Mora i alla fall, får egen majoritet, utan är beroende av samarbete och kompromisser med ett eller flera partier.

Dels har vi som kommunpolitiker en ekonomisk verklighet och stränga lagar som reglerar den kommunala verksamheten att förhålla oss till.

Mot den bakgrunden är det speciellt intressant att titta på Morapartiets svar på de olika frågorna. I princip svarar partiet ja på alla frågor som ställs och lovar ”allt till alla”, vilket om man börjar räkna på kostnaderna, skulle skapa många nya utgifter för kommunen, dessutom ofta i strid med den kommunala kompetensen. Detta samtidigt som Morapartiet påstår sig sätta vård, skola och omsorg främst…

Morapartiet kan inte heller gömma sig bakom det faktum att man troligen aldrig kommer till makten och därför kan lova ”allt till alla”. Risken finns att partiet måste ingå i ”regeringsunderlaget” för en eventuell borgerlig koalition i Mora efter valet. Då skulle partiet tvingas stå till svars för alla sina vidlyftiga löften till väljarna.

Domen borde bli hård…

Svar på öppet brev ang gymnasieskolan i Mora

Detta är ett svar på ett öppet brev, publicerat i Dalademokraten 16/5 och i Mora Tidning 19/5, från ett antal föräldrar som är besvikna över Gymnasienämndens beslut att lägga ner inriktningarna teater och dans på estetprogrammet vid S:t Mikaelsskolan.

Svaret publiceras i respektive tidning den 21/5 och är undertecknat av samtliga nämndsledamöter som står bakom beslutet.

————————-

Vi beklagar verkligen BÅDE att vi tvingats ta det drastiska beslutet att lägga ner dans- och teaterinriktningarna på estetprogrammet, OCH att beslutet kommit väldigt sent. Vi förstår verkligen elevers och föräldrars frustration.

Bakgrunden är att nämnden under flera år har sett ett vikande intresse för flera inriktningar inom våra nationella program, bland annat estetprogrammets dans- och teaterinriktningar. Samtidigt har hela skolan på grund av allt mindre ungdomskullar i Mora, Orsa och Älvdalen minskat från ca 1100 elever för tre år sen till ca 800-850 elever idag och för överskådlig tid framöver. I takt med allt färre elever har naturligtvis också stats- och kommunbidrag minskat och nämnden har dragits med stora ekonomiska underskott sedan 2011.

En konsekvens av detta är att Gymnasienämnden tvingats lägga ner ett antal inriktningar på flera olika program. Det handlar alltså långt ifrån enbart om dans- och teaterinriktningarna på det estetiska programmet. Beslutet om dessa nedläggningar var nödvändigt för att vi ska ha möjlighet att behålla en livskraftig gymnasieskola i Mora i framtiden. Det har länge varit för få elever för de 12 nationella program med flera olika inriktningar vi haft.

När det gäller tidpunkten för beslutet är det så att vi hade planerat att fatta beslutet på nämndens sammanträde den 16 april. Underlaget ansågs dock inte tillräcklig för att fatta beslut på. Ärendet återremitterades därför för komplettering.

Att vi inte fattat beslutet tidigare var för att förvissa oss om att ingen kraftig ökning i intresset för berörda inriktningar uppstått. Något tillförlitligt underlag går inte att få fram före början av april och den 16/4 var alltså i princip det tidigaste datum ett beslut.

När nu nämnden beslutade att skjuta upp avgörandet, så skulle det normalt avgjorts på det ordinarie sammanträdet den 14 maj, samma dag som omvalsperioden går ut. För att ändå ge berörda elever en liten, men dock, chans att göra ett omval kallade vi därför in till extra nämndsammanträde så tidigt som möjligt, vilket blev den 7 maj, varefter samtliga berörda elever omgående informerades.

Detta är alltså förklaringen, och vi beklagar verkligen de problem och den besvikelse detta orsakat de elever som på kort varsel tvingats tänka om i sitt gymnasieval.

Vad gäller de ”extra” meritpoäng som eleverna kan erhålla vid de sk antagningsproven, så är det något som en del skolor, bland annat S:t Mikaelsskolan, tillämpar  för att kunna göra ett urval om en inriktning har fler sökande än platser. Något som inte varit fallet i Mora på många år.