Att INTE fullfölja Strandenprojektet nu, efter så många år av utredande och planering, vore ett gigantiskt svek mot kommande generationer högstadieelever och deras möjligheter att skapa sig ett gott liv!

Projektet handlar nämligen om att skapa möjligheter för våra eminenta lärarkår att bryta upp från svårarbetade, dåligt fungerande och för eleverna otrygga lokaler och istället få möjlighet utveckla båda sina och elevernas kunskaper i en simulerande och välfungerande skolbyggnad.

Detta kan i teorin kanske uppnås på andra platser än just Strandens skolområde, men platsen har, efter många överväganden och utredningar, av verksamheten ändå bedömts vara den plats som har störst potential att i någorlunda närtid bidra till kompetensförsörjning, pedagogisk utveckling och därmed höja elevernas studieresultat. Detta för att ge dem en bra start i livet.

Det är alltid svårt att ställa ”luddiga” mål om bättre studieresultat mot ”hårda” data med mätbara gränsvärden och rekommendationer knutna till meter och kvadratmeter och önskelägen med fågelsång och grönska runt knuten. Därför har också alla tänkbara aspekter på luftkvalité, bullernivåer, infraljud, farligt godstransporter, trafiksäkerhet och annan mätbart utretts både djupt och brett. Och även om platsen inte är idealisk, så finns det såvitt jag man se inga ”hårda fakta” som säger att platsen skulle vara direkt olämplig.

Att motståndarna till projektet ändå tycker att utredningar och underlag är undermåliga, beror bara på att dessa inte stöder deras tes att platsen skulle vara olämplig, ohälsosam eller till och med rent farlig att bygga en högstadieskola på.

Tyvärr tror jag att motståndet egentligen bottnar i en osäkerhet inför stora förändringar och vilka konsekvenser dessa kan medföra. Då stänger man gärna ute fakta och underlag som talar för eller åtminstone inte talar emot förändringen.

Men en stor förändring av skolsituationen för framtida högstadielever är nödvändig! Det sitter naturligtvis inte bara i byggnaderna, men nuvarande lokaler har tjänat ut och möjligheterna för lärarna att utveckla pedagogiken och skapa trygghet för våra elever i dessa har nått vägs ände! 

Efter minst sju års utredande är det inte rimligt att försena detta ytterligare. Det handlar om våra ungdomars framtid! Svik dem inte!

PS. Om du förtidsröstat och ångrar ditt val, så kan du alltid lägga en ny röst på valdagen den 9 juni som ersätter din förtidsröst.

Det påstås, som vore det en självklarhet, att det ”naturligtvis” måste bli billigare att renovera nuvarande högstadieskolor, istället för att bygga en ny. Den som påstår det har nog missat hur det faktiskt ser ut idag på våra högstadieskolor.

Det handlar inte ”bara” om eftersatt underhåll. Tvärtom. Underhållet, även om det inte skötts exemplariskt, har inte misskötts såpass att det är anledningen till att framför allt många lärare är angelägna om att få nya lokaler.

Nej, det handlar om att varken högstadiet i Morkarlby eller högstadiedelen i Noret har lokaler som fungerar bra för skolundervisning på högstadienivå. 

• Det saknas likvärdiga förutsättningar för NO-ämnen, slöjd, mm. 
• Korridorlayouten i Noret och Morkarlbyhöjdens många trappor och dolda hörn skapar otrygghet för många elever. 
• Toaletterna ligger så utsatta att många elever vägrar att gå på toaletten hela dagarna.
• Duschutrymmena vid gymnastikhallarna upplevs som så otrygga att de flesta eleverna vägrar att duscha efter gymnastiken.
• Morkarlbyhöjden saknar i praktiken nästan helt användbar skolgård. A-traktorparkeringen är nästan större…
• Noretskolans skolgård kan ses som rymlig, men helt ointressant och illa anpassad för högstadieeleverna.

Det är så stora brister att det inte kan åtgärdas med ”bara” renovering. Det skulle krävas omfattande om- och utbyggnad på båda skolorna. Noretskolan är redan idag dessutom för liten och är idag ”utbyggd” med tillfälliga skolmoduler. Eller skolbaracker som en del vanvördigt kallar dem.

Rent ekonomiskt skulle det inte vara någon vinst att ge sig på att bygga om befintliga högstadieskolor. Investeringskostnaden må bli lägre, men årliga driftkostnaden blir av samma storleksordning som att bygga nytt på Stranden. Och ändå vinner man inte en enda av de fördelar som pedagoger, elevhälsa och skolförvaltning ser som det viktigaste argumentet för en samlad högstadieskola på Stranden.

En ombyggnation skulle dessutom innebära att minst fyra årskullar högstadieelever skulle få genomföra, eller snarare genomlida hela eller delar av sin högstadietid i ”skolbaracker”. Det tror jag varken elever eller lärare skulle må väl av.

Lennart Sohlberg, numera övertygad ja-sägare

(Insändare publicerad i Mora Tidning och på Siljan News)

Den 9 juni går vi till val av representanter i EU-parlamentet. Men samtidigt håller vi i Mora också en folkomröstning om vi ska bygga en ny högstadieskola, två idrottshallar och bygga om och integrera lokalerna för ungdoms- och kulturverksamheten med de nya byggnaderna, eller ej. Du kan förtidsrösta i båda valen från och med idag den 22 maj.

Frågan om bristerna i våra befintliga högstadieskolor och vad man skulle kunna göra åt dessa har diskuterats i snart 15 år, men det projekt vi nu ska folkomrösta om startade egentligen på allvar i och med det inriktningsbeslut för lokalisering av 7-9-skola på Strandenområdet som fattades i bred politisk enighet, bara ett parti var emot, i mars 2019. Beslutet hade givetvis föregåtts av ett antal utredningar baserade på skolans behov och tillgänglig mark som kunde uppfylla dessa behov.

Sen dess har, som den initierade morabon säkert noterat, en viss omsvängning skett i inställningen till projektet, i både delar av väljarkåren och bland de politiska partierna.

Men vad handlar då själva folkomröstningen om?

Ja, inte handlar den om hur man ska tolka gränsvärden för buller, luftföroreningar och andra lagar, regler och riktlinjer som våra myndigheter ska se till att vi följer. Jag förutsätter att kommunens planförslag och kommande bygglov följer alla gällande regelverk. Alla utredningar och det reviderade planförslaget visar också att så kommer att bli fallet, med goda marginaler! Och skulle det inte vara så finns det flera myndigheter som skulle sätta ner foten och säga nej!

Därmed kokar frågan ner till om vi, så snart det går, kan ge våra framtida högstadieelever bättre förutsättningar att förbättra sina studieresultat och skapa sig ett gott liv!

Eller om vi ska fortsätta älta frågan flera år till och istället tvingas till kostsamma om- och tillbyggnader av befintliga högstadieskolor. Vilket inte lär bli långsiktigt billigare, som man lätt skulle kunna tro.

Så här ser jag numera på det dilemma vi Morabor har att ta ställning till:

Ett JA betyder att vi till hösten 2027 kan erbjuda en välfungerande, modern, trygg och säker skolmiljö för våra högstadieelever. Lärarna får bättre förutsättningar att utveckla och stärka det pedagogiska arbetet och elevhälsan kan samla sina resurser. Allt med våra elevers studieresultat och psykiska välmående för ögonen!

Ett tydligt NEJ däremot innebär tyvärr kostsamma ombyggnader av befintliga högstadieskolor, som dessutom kommer tvinga minst fyra årskullar högstadieelever att genomföra hela eller delar av sin högstadietid i ”skolbaracker”. Inget som varken elever eller lärare skulle må väl av.

Att ”bara” flytta projektet till någon annan plats är tyvärr, av många skäl, inte möjligt i närtid och löser inte automatiskt de problem verksamheten ser med framför allt kompetensförsörjningen.

PS. Du kan förtidsrösta i såväl EU-valet som folkomröstningen från och med den 22 maj.

Lennart Sohlberg, numera övertygad ja-sägare