Mitt första maj-tal 2024

Mötesdeltagare!

Vi har, sedan en dryg månad, en ny politisk situation här i Mora. Sedan 2014 har Mora haft ett – på pappret – stabilt majoritetsstyre, bestående av traditionellt borgerliga partier i samarbete med ett lokalt, populistiskt parti.

Dock visade sig denna majoritet inte var så stabil som några verkade tro.

Ett parti, vars främsta motto är att ”verka för det som är bäst för Mora”, kan förefalla enkelt att samarbeta med, men förr eller senare spricker det, vilket vi varnat för hela tiden sedan den lite oheliga Moraalliansen skapades 2014.

Och i mars hände det! Lokalpartiet fick lämna Moraalliansen.

Mora har nu istället fått ett ”rent” borgerligt minoritetsstyre med endast 16 av fullmäktiges 41 ledamöter i ryggen. Likadant i alla nämnder och styrelser. Det borgerliga styret har färre platser än den samlade oppositionen.

En opposition, som å ena sidan består av två, i huvudsak populistiska och delvis starkt högerlutande partier.  Och å andra sidan består av oss Socialdemokrater, som är Moras största parti, och Vänsterpartiet.

Detta betyder, mina vänner, att det nya styret måste förhandla med antingen oss, sina forna samarbetskamrater i Morapartiet, eller SD, för att få igenom sina förslag och sin politik.

Och det gäller allt! Från till synes enkla nämndbeslut, till kommunens budget och andra viktiga styrdokument!

Och det kommer att kosta politiskt! Åtminstone om man vill ha vår fullmäktigegrupps aktiva eller passiva stöd. Att deras forna samarbetspartner inte så gärna ställer upp som ”stödparti” framöver, tar jag för givet.

Det är alltså inte längre bara att gå på i ullstrumporna och försöka driva igenom sin borgerliga agenda utan att bjuda på något.

Detta öppnar intressanta perspektiv för oss, men det innebär också en risk att vi kan betraktas som ”borgerliga medlöpare” och att vi ”sätter oss i knät” på det borgerliga styret.

Men jag kan försäkra er: Den fällan kommer vi inte att gå i!

Det politiska landskapet ser ut som det gör, och vi kommer – lika lite som det borgerliga styret – att få precis som vi vill i alla frågor.

Men vi kommer att vara tydliga med våra krav och vi kommer alltjämt att agera som det ansvarsfulla oppositionsparti vi är och alltid har varit. Men nu med betydligt större möjligheter att få igenom, för oss viktiga frågor.

En sådan fråga är frågan om bolagsdriven skola och omsorg!

Våra barn och äldre är inga handelsvaror, på vilka riskkapitalister och andra ska kunna tjäna pengar!

En milstolpe sätter vi idag, den 1 maj, när Tomtebogården, just idag, åter blir en del av den kommunala organisationen.

Det är slut med utnyttjandet av billig arbetskraft som inte ges chansen att göra ett bra jobb, sparandet på allt från blöjor till pappersmuggar, 

Och slut på en ledningsfilosofi som går ut på att tjäna pengar till företagets ägare på bekostnad av värdighet och trygghet för våra äldre!

Vår hittills viktigaste signal till Moras nya styre är därför:

Försök inte återprivatisera Tomtebogården! Och avveckla den privata driften av Ekbacken så snart det är möjligt!

Slutligen tänker jag göra en Trump,

och rikta mig till våra massmedier här i Mora.

Nej, jag tänker inte som Trump påstå att ni far med osanning eller går ”någon annans” intressen med det ni skriver eller publicerar.

Det handlar mer om det ni INTE skriver eller gräver i…

Som säkert alla här vet, har vi ju ett EU-parlamentsval den 9 juni.

Vad som däremot verkar tämligen okänt – åtminstone om man ser till bristen på artiklar och nyhetsinslag – är att det samma datum också genomförs en folkomröstning i Mora om vad Strandens gamla skolområde ska, eller inte ska, användas till i framtiden.

Jag tänker inte ge mig in i själva sakfrågan, eftersom vi som parti valt att avvakta med ställningstagandet till dess detaljplaneprocessen är genomförd, ekonomin är noga utredd och resultatet av folkomröstningen har utvärderats.

Men det är en folkomröstning som engagerar många människor på främst sociala medier, men som också – oberoende om man är för eller emot just Strandenprojektet – kommer att påverka Moras skolstruktur och ekonomi för lång tid framåt.

Vad gör då våra massmedier när en så pass viktig fråga är föremål för en folkomröstning?

Inte mycket, visar det sig…

Man publicerar lite insändare då och då och man har på ledarplats luftat lite principiella tankar kring detta med kommunala folkomröstningar.

Men var är grävandet?

Var är granskningen av alla argument, för och emot planerna på Stranden?

Var är de oberoende experterna, som kan förklara vad kommunens utredningar egentligen säger?

Var är de oberoende beskrivningarna av möjligheter och konsekvenser?

Hur ska medborgarna i Mora kunna ta ställning i en så engagerande fråga, utan att få oberoende hjälp att orientera sig i den flod av mer eller mindre vederhäftiga argument – för och emot – som florerar på sociala medier och, i någon mån, i mediernas debattforum?

Det är mediernas förbannade plikt att inte bara intervjua några tjänstepersoner om projektets innehåll och därefter låta någon motståndare och någon förespråkare lägga fram sina respektive ”tyngsta” argument, utan följdfrågor eller ifrågasättanden.

Medierna har ett samhällsuppdrag att som oberoende part analysera, granska och pedagogiskt beskriva det som debatten handlar om. 

Och att syna alla argument – för eller emot – som florerar i debatten.

Förtidsröstningen börjar den 22 maj. Ni har bara tre veckor på er!

Gå hem och sätt på er grävarhatten och arbetshandskarna och ta fram spaden och gör ert jobb!

Under tiden jobbar vi på med att få igenom så mycket bra Socialdemokratisk politik som möjligt, i det nya politiska landskapet i Mora!

Tack för ordet!

Rädsla styr debatten om Nato

Den pågående Nato-debatten är hårt präglad av en akut rädsla baserad på Rysslands, som det beskrivs, plötsliga och irrationella anfall på sitt grannland Ukraina.

Rädslan finns på båda sidor i debatten:

  • De som är FÖR ett Nato-medlemskap är rädda för att om Finland och Sverige av någon anledning skulle drabbas av rysk militär aggression, så står vi helt utan militärt skydd eller stöd från resten av världen.
  • De som är EMOT är rädda för att ett svenskt och/eller finskt Nato-medlemskap, för en sårad rysk björn, kan utgöra skäl nog för någon form av aggressiv handling mot dessa våra länder.

Det som kan förvåna oss mer eftertänksamma är den yrvakenhet som uppstod i och med Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari.

Putins ambitioner att kontrollera Ukraina och dess relationer till omvärlden kan knappast ha överraskat någon. Framför allt inte de politiker som nu plötsligt trumpetar ut att Sverige måste gå med NU! Annars är det slutet på Sverige som vi känner det.

Alliansfriheten har som princip tjänat Sverige väl under lång tid. Medlemskapet i EU och olika försvarssamarbeten har dock gjort att vi inte är så alliansfria längre och neutralitetstanken är sedan länge skrotad.

Omvärldsläget har också sakta men säkert förändrats. Gamla hotbilder har bytts mot nya, vilket gör att Sveriges försvarssamarbeten och vårt förhållande till Nato naturligtvis kan behöva omprövas.

Men denna omprövning måste i så fall hanteras med stor eftertanke och grundliga analyser av de långsiktiga konsekvenserna och försvarsmaktens egen förmåga. Vi kan inte, enbart baserat på det akuta säkerhetspolitiska läget, plötsligt kasta alla hittillsvarande principer och doktriner över ända. 

Nato är ingen självskriven garant för sina medlemsstaters säkerhet (trots den omtalade artikel 5). Flera medlemsstater har också ett ”problematiskt” styrelseskick och skilda geopolitiska intressen. Risken att USA drar sig ur Nato om Donald Trump eller en liknande president tillträder är också uppenbar. Även Frankrike är en ”lös kanon” i sammanhanget med en politiskt starkt polariserad hållning till Nato, och då minskar den reella betydelsen av de sk säkerhetsgarantierna.

Det är dags att vuxna politiker tillsammans med duktiga säkerhetspolitiska experter sätter sig ner och diskuterar denna fråga grundligt och med ett långsiktigt perspektiv. Och det åstadkommer man inte på några veckor!

Jag säger därför NEJ till Nato, om frågan måste avgöras i närtid! KANSKE om frågan analyserats grundligt och utan den rädsla som nu tycks styra debatten.

En så viktig fråga som vårt lands säkerhetspolitiska hållning kan inte få avgöras av en önskan om att vinna kortsiktiga politiska poäng hos rädda medborgare under ett valår. Att som Ulf Kristersson och andra torgföra att man vill ta Sverige in i Nato bara för att visa Sveriges oberoende gentemot Ryssland, och därmed samtidigt sätta oss i en osäker beroendeställning till Nato, är ju inte särskilt konstruktivt.

För- och nackdelar med äga resp hyra på Stranden

För- och nackdelarna med att äga resp hyra lokalerna på Stranden presenteras på kommunens hemsida (där heter alternativen ”Paket A” och ”Paket B”). Listan togs fram medan bibliotek/kulturhus och kulturscen fortfarande var aktuella. Senare har kravet på byggande av 300 bostäder, samt kravet på en återköpsoption förts in för att ”förstärka” vissa fördelar i HYRA-alternativet, men i grunden gäller samma argument för och emot de olika alternativen.

Här har jag valt att syna de presenterade för- och nackdelarna som kommunen redovisat och kommenterat varje punkt med kursiv text.

Notera kommunens fördelning av för- och nackdelar med de olika alternativen:

  • Fördelar med att ÄGA – 4 punkter
  • Nackdelar med att ÄGA – 7 punkter
  • Fördelar med att HYRA – 5 punkter
  • Nackdelar med att HYRA – 5 punkter

Få fördelar och mycket nackdelar med att äga, medan för- och nackdelar, enligt kommunen, väger mer jämt när det gäller hyresalternativet. Behöver jag säga att listan med nackdelar med hyresalternativet skulle kunna göras längre…?

ÄGA-alternativet

ÄGA-alternativet innebär att kommunen bygger, äger och ansvarar för förvaltningen av lokalerna.

Fördelarna med ÄGA-alternativet:

  • Kommunen har full rådighet över fastighetens framtida användning
    Ja! Kanske det absolut viktigare argumentet för att äga och bygga i egen regi.
  • Möjligtvis större flexibilitet i användning och anpassning av lokalerna
    Inte bara ”möjlighet” till större flexibilitet, det ger självklart större flexibilitet!
  • En långsiktig tillgång i kommunens ekonomi
    Ja och en tillgång som ökar i värde över tid!
  • Investeringen kan ske till låga räntenivåer
    Ja! Även om man naturligtvis inte kan räkna med 0-ränta i framtiden.

Nackdelarna med ÄGA-alternativet:

  • Kommunen bär hela risken och alternativet ger en längre utbyggnadstakt
    Vi bär risken oavsett, med den centrala placeringen och att vi förbinder oss att hyra fastigheterna oavsett om vi har elever och verksamhet att fylla dem med. Varför utbyggnadstakten skulle bli längre (lägre) i egen regi är högst oklart.
  • Hög skuldsättning för kommunen
    Ja, men skulden balanseras ju mot en minst lika stor tillgång och påverkar därför inte soliditeten.
  • Kommunen saknar specifik kompetens för projektutveckling av moderna skol- och kulturlokaler
    Helt naturligt, men det finns gott om konsulter som kan stå för denna typ av kompetens. Vi har ju anlitat Arcus för att vägleda oss och hjälpa kommunen utveckla de nu framlagda alternativen…
  • Främjar inte tillväxt i kommunen eftersom alternativet inte är lika intressant för marknaden
    Det är högst oklart på vilket sätt ett hyresalternativ skulle främja tillväxten i kommunen och vilken ”marknad” vars intresse skulle svalna.
  • Risk att tappa två av de tre aktörer som kommunen för dialog med.
    Ja, som läget är nu skulle vi tappa alla tre aktörerna. Ingen av dessa är i praktiken intresserad av att bygga om de inte får äga. Vi skulle givetvis tvingas göra en i stort sett ny process, med en eller flera arkitektbyråer och en lämplig konsult för projektutvecklingen.
  • En privat aktör är oftast effektivare i drift och underhåll av egna fastigheter.
    I teorin kanske, men byggande i egen regi utesluter ju i så fall inte att just drift och underhåll upphandlas helt eller delvis (som vi ju gör idag) av någon fastighetsförvaltare, om man inte klarar att hantera detta inom kommunens egen förvaltning.
  • Kommunen står för riskerna avseende finansiering, planering, opinion, organisation, myndighetskrav, byggande, drift och underhåll samt driften av anläggningen.
    Ja, självklart! Är det inte det vi är till för?

HYRA-alternativet

HYRA-alternativet innebär att en privat aktör bygger, äger och förvaltar lokalerna och att kommunen sedan hyr lokalerna för sina verksamheter under minst 25 år.

Fördelarna med HYRA-alternativet:

  • Främjar tillväxten i Mora eftersom investeringen är intressant för en ny stor aktör att etablera sig i Mora
    På vilket sätt gynnar det våra verksamheter och i förlängningen moraborna att ”en ny stor aktör” etablerar sig i Mora?
  • Möjlighet till kompetensutveckling genom ett lärande av fastighetsägaren
    Krasst sett behöver vi ju inte den kompetensen om vi väljer att hyra fastigheten.
  • Den privata fastighetsägaren bär största risken
    En sanning med stor modifikation. Den enda betydelsefulla risken vi möjligen undviker är finansieringsrisken och inte ens den undviker vi i det långa loppet eftersom vi får betala den privata fastighetsägarens finansiella risk med allt högre hyror…
  • Bättre finansiering och kostnadsfördelning för kommunen
    Nja. Om en ”bättre kostnadsfördelning” handlar om att skjuta kostnaden på framtiden så kanske det stämmer, men inte om man ser till kommunens långsiktiga ekonomiska hållbarhet.
  • Konkurrens leder till effektivitet och produktutveckling, vilket oftast bidrar till en bättre produkt till en lägre hyra.
    Detta är rent nys och nonsens! Konkurrensen upphör ju den dag kommunen skrivit på avtalet med någon av fastighetsutvecklarna. Därefter är vi helt utlämnade till vår egen förmåga att förhandla eventuella förändringar och fastighetsägarens godtycke vad gäller att möta kommunens krav och behov!
    Själva byggentreprenaden ska ju också kommunen upphandla enligt LOU för fastighetsägarens räkning, så inte ens här finns något att hämta jämfört med om kommunen skulle bygga i egen regi.

Nackdelarna med HYRA-alternativet:

  • Möjligt en minskad flexibilitet för kommunens egna verksamheter
    Minskad flexibilitet är en mild omskrivning för att allt vi vill eller behöver förändra under avtalets löptid, kommer att kosta skjortan i form av ökad hyreskostnad.
  • Begränsad styrning av framtida markanvändning
    Återigen, ”begränsad” är även det en mild omskrivning för ”helt omöjligt”, utöver den rätt plan- och bygglagen kan ge oss.
  • Risk för högre kostnader på lång sikt
    Detta är inte bara en risk. Det är en mycket konkret realitet, lätt att räkna ut dessutom!
  • Risk för framtida fastighetsförsäljning och ny fastighetsägare
    Även detta är mycket mer än en risk! På 25 år kommer fastighetsbranschen att omstruktureras flera gånger om, med den yttersta risken för Mora är att köp, försäljningar och likvidationer av bolag under vägen gör att de utlovade 300 bostäderna och optionen att få köpa tillbaka Strandenområdet efter 25 år i praktiken blivit värdelösa!
  • Fastighetsförvaltningen kommer längre ifrån verksamheten.
    Ja, och det är ju knappast något som gagnar verksamheten och dem (barnen) vi faktiskt uppför dess byggnader för…

Det är alltså med denna lista över för- och nackdelar som grund, som majoriteten tycker att det är vettigare för kommunen att hyra skola och idrottshallar i minst 25 är, istället för att bygga i kommunens egen regi.

300 bostäder då?

Men de 300 bostäderna då? Är det inte en stor fördel att få en en stor aktör som bygger hyres- och bostadsrätter i vår kommun? Jo, om det inte vore så att det redan fanns lokala och regionala aktörer som också vill bygga. De finns, men kommer nu i praktiken att stängas ute för att kommunen måste garantera mark och låsa upp planavdelningen för att tillfredsställa den kontrakterade aktörens rätt till byggbar mark under de närmaste tio åren. Under tiden har våra lokala aktörer sökt sig till andra kommuner.

Så nej! Löftet/garantin om 300 nya bostäder är ingen fördel för Mora och dess bostadsmarknad. Tio år är en lång tid och efterfrågan på bostäder kan gå både upp och ner. ”Aktören” kommer naturligtvis bara att bygga så många bostäder som det finns avsättning för, oavsett hur hårda skrivningar man kan få in i avtalet.

Vi vinner mer på att uppmuntra en lokal och diversifierad fastighetsmarknad, där våra lokala bygg- och fastighetsentreprenörer ges möjlighet att bygga utifrån efterfrågan och möjligheter. Sen ska vi inte glömma bort vårt eget allmännyttiga bostadsbolag som riskerar att avlövas sin roll i Moras bostadsförsörjning.