Droppen urholkar stenen…

Majoriteten i Mora bestående av Centerpartiet, Morapartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna har i Mora Tidning presenterat sin budget:
https://www.dt.se/artikel/majoriteten-i-mora-har-faststallt-kommande-arets-investeringar-maste-hoja-grundbemanningen
Om detta finns en del att säga ur ett socialdemokratiskt perspektiv.

Moras digitala Kommunfullmäktige den 21 december 2020 då kommunplanen för 2021 fastställdes.

Äntligen!!! Det tog ”bara” sex år. Nu pratar majoriteten i Mora med självklarhet om heltid som norm och att grundbemanningen inom äldreomsorgen måste höjas.

Annat ljud i skällan var det när vi socialdemokrater flera gånger de senaste sex åren försökt lyfta fram behovet av heltid och ökad grundbemanning som ett sätt att både höja kvalitén i verksamheten och skapa en bättre arbetsmiljö för våra anställda. Våra argument förkastades närmast hånfullt som både orealistiska och utan värde av majoritetens företrädare. Samma argument lyfter man nu ogenerat fram som självklarheter när man presenterar sin kommunplan.

Sent ska syndaren vakna…

När vi socialdemokrater, tillsammans med centern, styrde Mora såg vi till att det fanns en del centrala medel för att underlätta och stimulera de viktiga utvecklingsbehov vi då kunde se.

När nuvarande centerledda styre tog över 2014 ströks i princip alla sådana centrala utvecklingsmedel och våra förslag att behålla dessa medel avfärdades med att nämnderna själva skulle ha det fulla ansvaret för att effektivisera och utveckla sina verksamheter. 

Det gick ju sådär…

De senaste åren har man istället infört en svårbegriplig flora av ”centrala potter” med olika mer eller mindre tydliga syften. Till 2021 har man infört en ny pott kallad ”medel till kommunstyrelsens förfogande” på över 15 miljoner med mycket oklart syfte. Därmed har summan av dessa centrala potter fördubblats till drygt 30 miljoner. Här efterlyser vi socialdemokrater bättre samordning och tydlighet så dessa medel verkligen används på rätt sätt. En del av dessa medel kan också överföras till socialnämnden för att förstärka framför allt äldreomsorgen.

Vi befarar tyvärr att en del av medlen ”till kommunstyrelsens förfogande” är tänkta att användas för att smyga igång ett nytt exklusivt engelskspråkigt program på gymnasiet (IB = International Baccalaureate), trots att verksamheten där redan blöder kraftigt ekonomiskt. Orsa och Älvdalen vill inte vara med och betala för detta vågspel, så majoriteten i Mora tänker sig att Mora kommun ska stå för alla eventuella ekonomiska underskott av programmet.

Dessa upp till 7 miljoner per årskurs skulle kunna göra stor skillnad i exempelvis grundskolan…

Vi krävde också tidigt i den förra mandatperioden en ordentlig genomlysning av kommunens ekonomi och organisation och ville avsätta 2,5 miljoner för detta arbete. Ett initiativ som hånades för att vilja ”göda konsulter”. Men vid mandatperiodens slut hade olika konsulter – för åtskilliga miljoner – utrett både flera nämnders ekonomi, kostförsörjningen och kommunens organisation. Välbehövligt men tyvärr utan det helhetsperspektiv vi efterlyst och fortfarande efterlyser.

En verksamhet som inte alls utsatts för samma besparingstryck eller utredande som äldreomsorgen och skolan, är kommunstyrelsens kansli. Visserligen finns där många viktiga funktioner som personalkontor, ekonomi, krisledning, samordning och långsiktig samhällsplanering, men vi socialdemokrater anser anser att det självklar även här borde finnas ett utrymme för besparingar i storleksordningen 6-7%, dvs knappt 7 miljoner. 

Frågan är bara när majoriteten ska inse även detta…


Du hittar socialdemokraternas förslag till prioriteringar och ekonomiska ramar för verksamhet och investeringar i Mora Kommun här: https://moraak.files.wordpress.com/2021/01/budgetramar-2021-s-forslag-november-slutgiltig.pdf

Friskolereformens och det fria skolvalets baksida

Förespråkarna av fritt skolval och systemet med oreglerade vinstuttag i friskoleverksamheten brukar tala sig varma för föräldrarnas rätt till ”självbestämmande” och det betydligt luddigare begreppet ”valfrihet”. Föräldrarnas självbestämmande och elevernas ”valfrihet” har dock en mycket allvarlig baksida: Ökad skolsegregation och därmed sämre förutsättningar att lyckas i skolan för elever från mindre studiemotiverande familjeförhållanden.

Förespråkarna för den nuvarande ordningen brukar också tala sig varma för att kvalitén ska garanteras genom olika former av kvalitetskriterier som ska gälla lika för kommunala skolor och friskolor, men man talar ofta tyst om hur dessa kontrollfunktioner ska utformas och administreras i en av regler och dokumentationskrav redan överlastad skola.

Skolinspektionen har de senaste åren visserligen blivit lite mer lyhörda för kommunernas synpunkter vid ansökningar om friskoleetableringar, men många kommuner är det som fått se sin skolplanering överkörd av okänsligt beviljade friskoleetableringar med oönskade fördyringar av skolverksamheten som följd. Något som i sin tur drivit upp skolpengen som friskolorna kan kvittera ut.

När det gäller Selja friskola i Mora blev effekten densamma för Mora kommun, en del direkt ökade kostnader, men framför allt uteblivna besparingar då effekterna av den planerade skolorganisationen uteblev.

Att notera också är att det aldrig var tal om att lägga ner Selja skola som skolenhet. Det var enbart mellanstadiet som berördes av den då planerade organisationsförändringen. Effekterna för skolorganisationen och den kommunala ekonomin är idag naturligtvis begränsade eftersom den kommunala skolan haft flera år på sig att anpassa sin verksamhet efter de nya förutsättningarna, men det var definitivt ekonomiskt kännbart under några år.

Eftersom inte alla föräldrar har möjlighet att välja fritt vilken skola man vill låta sina barn gå i, Selja skola rymmer knappast fler än de som går där idag, så är det knappast alla föräldrars sida friskoleförespråkarna står på, utan bara för dem som är driftiga nog eller ”haft turen” att se till att deras barn hamnat där.

Och det är väl det som är själva kärnan i den här debatten:

ALLA barn har rätt till en likvärdig och bra skola. Driftformen är egentligen ointressant, men den relativt generösa etableringsfriheten försvårar en långsiktig, effektiv och hållbar planering av kommunernas skolorganisationer och den totala avsaknaden av insyn och kontroll av hur skattemedlen disponeras hos de privata utförarna riskerar i många fall att skapa andra drivkrafter att driva skola än varje elevs okränkbara rätt till en likvärdig och bra skola.
Sammantaget betyder det högre kostnader, ökad segregation och minskad likvärdighet i skolan. Kanske en bättre skola för några, men en sämre skola för många.

Det handlar inte om man är för eller emot föräldrars och elevers rätt till ”självbestämmande”, för den är i praktiken förbehållen ett fåtal. Det handlar om man är för eller emot ett skolsystem som kan leva upp sitt pedagogiska och kompensatoriska uppdrag för ALLA Sveriges barn och unga!

Ekonomin har tappats bort!

Svar på Moraalliansens replik på min debattartikel ”För lite, för sent” (inskickad 29 maj till Mora Tidning, men ännu inte införd):

Inledningsvis innebär Moraalliansens svar på min debattartikel att Centerpartiet ger sig självt kraftigt underbetyg, om man menar att man under tio års framgångsrikt samarbete med oss socialdemokrater aldrig gick från ord till handling, eller vågade göra några prioriteringar! Det var ju Socialdemokraterna och Centerpartiet som tillsammans sanerade en havererad ekonomi, skapade nya strukturer för planering och organisation och därmed skapade goda överskott och en fungerande verksamhet med bra kvalitet.

Sen följer en upprepning av allt bra som hänt i Mora, som man menar inte skulle ha hänt om inte Moraalliansen suttit vid makten, den Moraallians som till över 50% består av samma Centerparti som samregerade Mora med oss Socialdemokrater under tio år fram till 2014. Det är nog att tillskriva Morapartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna väl mycket av initiativ och inflytande över utvecklingen. Vi socialdemokrater har heller aldrig varit någon bromskloss när det gäller att skapa förutsättningar för kommunens hållbara utveckling!

Jag påstod inte heller i min debattartikel att kommunalrådets inledningsord BARA handlade om näringslivsfrågor, men jag fann det anmärkningsvärt att bara ett kort litet stycke handlade om kommunens kärnuppdrag, nämligen skola och omsorg, och de gigantiska utmaningar dessa verksamheter står inför och som så tydligt avspeglade sig i det ekonomiska utfallet för 2019, och än mer tydligt syns i prognoserna för 2020.

Moraalliansen pekar på att resultaten 2016 och 2017 var väldigt positiva för Mora kommun och det må vara riktigt. Men bakom dessa överskott låg inte någon överdådigt klok hantering av verksamheternas ekonomi. De berodde på generösa statsbidrag från en socialdemokratisk regering för bland annat flyktingmottagande, plus en hel del tur… Statsbidrag som Mora i stor utsträckning kunde använda för att täcka stora hål som uppstått i bland annat socialnämndens verksamhet. Statsbidrag som gjorde att Moraalliansen aldrig behövde ta tag i de problem som drev upp kostnaderna, utan att moraborna fick något mer för pengarna. En underlåtenhetssynd som nu flutit upp till ytan och kräver kraftfulla, och i många fall smärtsamma insatser.

De skarpa prioriteringarna har i praktiken uteblivit, vilket man välformulerat försöker dölja bakom beskrivningar om allt positivt som hänt och händer i Mora, men som i ganska liten omfattning bottnar i lokalt driven och genomförd politik.

Allra tröttast blir jag när man försöker beskriva socialdemokratisk politik som att vi vill ”ge allt till alla” för att vi på kommunfullmäktige ville värna en, för många ekonomiskt utsatta människor viktig verksamhet, nämligen konsumentrådgivningen. Det är inte bara dumt. Det är i grunden fel! Om man ska sätta någon ”etikett” på hur vi socialdemokrater väljer att lägga våra prioriteringar så skulle det närmast vara ”mest till dem som har störst behov”. Det är långt ifrån den borgerliga nidbilden ”allt till alla”.

En annan och viktigare prioritering – just för att vi inte ska behöva ta bort viktiga men kanske inte lagstyrda verksamheter – är ordning och reda i ekonomin! Det är en central prioritering som Moraalliansen verkar ha tappat bort. Det centerparti jag känner vill nog egentligen ha betydligt bättre ordning och reda än så här, men tycks inte klara av att stå upp mot sina mer vidlyftiga ”kamrater”, där kanske framför allt Morapartiet utmärker sig som det parti som mycket mer än vi socialdemokrater verkligen lovar ”allt till alla”. 

Lennart Sohlberg, oppositionsråd (S)